Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ropas statssystem. Dessutom låg denna makt i krig med
Polen, och kunde därföre synas vara en naturlig
bundsför-vandt. Polackarne hyste stora farhågor för ett dylikt förbund.
Rysslands politik var dock härtill alltför opålitlig, och
förhållandet till Sverige alltför spandt, då inga underhandlingar
förmått utjämna de gamla gränsstridi^heterna. Ryssland hade
åfven haft samma planer på Preussen som Sverige. Af alla
dessa skäl var det ingen bundsforvandt att eftersträfva, men
det ansågs ej häller såsom någon medtäflare att frukta.
Alldeles försumma den ville dock ej konungen, utan först
af-eändes med ett bref Udde Odla och i slutet af 1655 Gustaf
Bjelke för att bjuda tsaren förlikning och vänskap. Kejsaren
och Holland hade likväl fått insteg hos honom och utsådde
misstro mot Sverige.
Under våren 1655 hade tatarerna och de zaporogiska
kosackerna utskickade i Sverige, hvilka mottogos ytterst
förekommande, då deras fiendtliga stämning mot Polen var
allbekant. Någon förhoppning om deras verksamma hjälp
hyste ej konungen, och några fördrag afslötos ej, endast en
skrifvelse afsändes till den zaporogiske hetmannen
Chmiel-nicki.18
Utan bundsförvandter, endast förlitande sig på sin
fiendes svaghet och sitt goda svärd beredde sig konungen
att efter riksdagens slut afresa till Polen. Han betviflade
ej, att hans företag skulle väcka svårigheter, men den storm
af ovilja det skulle framkalla anade hvarken han eller hans
omgifhing. Varnande röster saknades likväl ej, men
konungen såg i kriget sitt och sitt lands ära och längtade med
otålighet att börja striden. »Le roi risquera le tout pour le
tout», och »le repos lui fait plus d’horreur que tous^les
en-nemis», skref vid denna tid det franska sändebudet
d’Avau-gour. 19
Konungens största bekymmer hade varit finansernas
bedröfliga skick, men den beslutade reduktionen var egnad
att af hjälpa de mest trängande behofven. För Karl Gustaf
återstod nu endast att träffa de nödiga anstalterna för sin
afresa och lägga sista handen vid de under hela vintern
med ifver drifha rustningarne. General Wittenberg hade
Test redan i april för att taga befäl öfver trupperna i Pom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
