Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Sverige, om han får till sin död bibehålla titeln af
Sveriges konung, om han till ersättning för sina
fädernegods i Sverige erhåller 200,000 imperialcr, samt om han för
sig och sin familj erhåller hela Livland, Narva
inberäk-nadt, såsom ärftligt län. Kunde fred ej på dessa vilkor
erhållas, så önskade Johan Kasimir, att stilleståndet förlängdes,
i hvilket fall de båda makterna borde förena sina vapen
mot ryssar och kosacker. 20
Dessa den polske konungens fordringar synas under de
dåvarande förhållandena lindrigast sagdt öfverdrifna.
Sändebudens instruktion gick säkerligen längre i eftergifvande.
Enligt en uppgift skulle de haft i uppdrag att afstå titlarne
och Livland, men i afseende å den af Sverige äskade
»asse-kurationen» hänvisa till de polska ständerna, som skulle
sammanträda på hösten; enligt en annan skulle de erbjuda
konungen en penningesumma tillika med den del af
Livland, som ännu hörde under Polen, och hertigdömet
Kurland §åsom län. Forhandlingarne i Sverige göra ej troligt,
att deras instruktioner medgåfvo ett dylikt tillmötesgående,
hvilket skulle gjort den svenske konungens vägran om fred
temligen oförsvarlig. Det troligaste är, att ambassadörernas
fullmakter voro sväfvande, och att deras egentliga uppdrag
var att förhala tiden.
De polska ambassadörerna erhöllo vid sin ankomst
besök af S. Rosenhane och G. Baner, hvilka beklagade, att de
ej hade kommit, förr än alla förberedelser till ett krig voro
träffade. Man vore dock ingalunda obenägen för fred och
önskade känna deras fredsanbud. Polackame uttryckte sin
förvåning öfver att svenskarne utan någon anledning tänkte
bryta stilleståndet och påvisade svårigheten att underhandla
under pågående krig. Den 27 juni mottogos de i
högtidlig audiens hos konungen, hvarvid deras tal besvarades
af Oxenstierna. Å bägge sidor talades i allmänna ordalag.
Följande dag egde den första underhandlingen rum,
hvarvid Oxenstierna, M. G. de la Gardie och Gustaf Bjelke
fungerade såsom kommissarier. Canthersten var sekreterare.
Lesczynski beklagade, att Johan Kasimirs uppförande gifvit
anledning till klagomål samt påvisade, huru klokt det vore,
om Sverige förenade sig med Polen mot Ryssland, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
