Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna torde hafva haft en betydande del i denna
förhandlingames lyckliga utgång. Han hade under hela
tiden tydligen ådagalagt såväl fasthet som fyndighet.
Också ansågs han snarare hafva fördröjt än påskyndat
traktatens afslutande. Han var ledsen häröfver, och konungen
torde varit missnöjd öfver dröjsmålet. Eikskanslären ansåg
likväl stor försigtighet vara af nöden, allra hälst som det
var allbekant, att Waldeck var den ende af kurfurstens råd,
som ifrade för förbundets afslutande, hvarföre man lätt nog
kunde befara ett omslag i Brandenburgs politik, men ett
dylikt omslag kunde under ett brinnande krig blifva ganska
ödesdigert. Oxenstierna eftersträfvade därföre att erhålla
så säkra garantier som möjligt, för att Brandenburg troget
skulle stå vid Sveriges sida. Sådant som fördraget nu blef,
kunde det oaktadt brist på full enhet i ledning verkligen
blifva grundval för en gemensam krigföring i Polen.
Liksom efter afslutandet af fördraget i Königsberg
möttes efter afslutandet af det i Marienburg de bägge
monarkerna, denna gång i Preussisch-Holland, där fördraget
ratificerades den 19 juni. Vigtiga frågor, förelågo till
behandling, och planer till ett polskt fälttåg uppgjordes.
Förhållandet mellan de bägge allierade var det hjärtligaste.
»Jamais on n’a ou’i tant de protestations d’amitié, de sincerité,
de zéle, ni vu plus de caresses, d’embrassades et de baisers»,
skref den vid mötet närvarande franske ambassadören
d’A-vaugour till kardinal Mazarin. 86
Efter sammanträffandet med kurfursten foro såväl
konungen som hans kanslär till Strassburg, hvarest allvarliga
förhandlingar dem emellan egde rum att döma af de många
vigtiga aktstycken, som äro daterade från denna tid. Dessa
präglas alla af samma karaktär. Den svenska diplomatien
skulle anstränga sig till det yttersta för att skjuta åsido alla
spörsmål, som kunde störande inverka på det polska kriget,
för att undvika alla medlingsförslag och äfven alla allianser,
som kunde framkalla nya krigsförvecklingar och för att
med förhoppningar och osäkra löften söka vinna nya vänner.
Den svenska diplomatien, som vid denna tid stod högt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
