Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning. Detta ser jag likväl icke ännu öfvervunnet, att man
genast i år får tänka på någon tull.» Oxenstierna var dock
tveksam, om han härvidlag träffat konungens vilja. Några
dagar senare skrifver han: »Jag håller mig i det af E. K.
M. jag order hafver fullkomligen därvid, men såsom jag
ock är befald åtskilliga gånger quocunque modo att sluta,
är jag fuller på den tanken, att när E. K. M. cederar
tull-tagningen på ofvanbeskrifne sätt, cederar E. K. M. intet
eller föga och vinner mycket. Mina skäl äro: 1) E. K. M.
betager alla främmande, ja själfva holländarne faran och
apparentier af den tullen, som de så mycket frukta före, 2)
E. K. M. apaiserar Nederland och vänder hela blåmen af
deras otidighet på dem; 3) in effectu behåller K. M. makt
att sluta Danzigs hamn.» Konungen svarade härpå den 17
aug: »Det project, som I hafven att icke taga tull uti andra
hamnar, att det icke förbjuder att taga det uti sine egne, där
man dem framdeles kunde inkräkta, sådant låter jag mig
helt väl behaga.»
När paragrafen i det slutliga fördraget formulerades,
lyckades Oxenstierna visserligen fasthålla sitt
medlingsförslag, men ordalagen blefve ej lika tydligt till Sveriges
förmån, som i hans ursprungliga formulering.
Afven de nederländska fordringarne på likhet i tull
framkallade lifligt meningsutbyte. Oxenstierna visade, att
man ej kunde binda händerna på konungen, så att han ej
skulle kunna »beneficera» sina undersåtar. En dylik
jämnlikhet vore dessutom en orättvisa, »enär undersåtar draga
andra laster för sin öfverhet, och de utländske allenast söka
sin egen profit.» Olikhet i tullar mellan in- och utländingar
hade funnits redan 1636 och vore nödvändig till följd af
Sveriges aflägsenhet och de svenska skeppens dyra tillverkning.
Kompanierna graverade ej nederländarne högre än de svenskar,
som ej voro i dem participanter. Nederländarne påmindes
äfven om att många af deras landsmän dragit fördel af de
särskilda privilegier, som regeringen utgifvit. De afstodo
äfven från sin begäran att behandlas lika som egna undersåtar
och förklarade sig nöjda med att behandlas såsom de mest
gynnade nationer, men däremot bestodo de ifrigt på sin
anhållan att skyddas mot godtyckliga tullförhöjningar. Oxen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
