Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här blef slagen vid Luck (28/9), och kort efteråt ( 12/ie)
segrade Stenbock vid Philippowa. Några dagar förut (6/to)
hade ryssarne aftågat från Riga utan att hafva intagit denna
stad, och den holländska flottan lemnade Danzig för att
återvända hem.
Konungen sände Schlippenbach i början af oktober åter
till Königsberg med befallning att i samråd med Wolfsberg
underhandla med Schwerin och Jena om det af Oxenstierna
uppsatta nya förslaget. Några underhandlingar egde rum,
men utan resultat. De kurfurstlige kommissarierna
förklarade, att detta förslag var för dem mycket mera tryckande
än det gamla fördraget, och att de ansågo sig behöfva ändra
hvarenda punkt. I stället föreslogo de, att man borde söka
få ett stillestånd med Polen och lofvade att verka för detta,
om blott några vilkor uppsattes. Svenskarne förklarade, att
de ej voro instruerade i denna punkt, utan bådo de
kurfurstlige uppsätta sina förslag till ett nytt vapenförbund.
De erhöllo äfven ett sådant, i hvilket Oxenstiernas förslag
helt och hållet förkastades och suveräniteten tydligen var
utsatt. Med detta återvände Schlippenbach till konungen. 56
Oaktadt några ljusglimtar var dock den politiska
horisonten fortfarande lika molnhöljd. Det skulle dröja länge,
innan svar kunde ingå från kosacker, Siebenbiirgen m. fl.
Upp mot Preussen tågade Johan Kasimir,och Karl Gustaf kunde
ej hindra hans tåg. Allt sedan juli månad hade en häftig
fältsjuka på det betänkligaste sätt decimerat dennes trupper,
och penningar till nya värfningars anställande saknades. Man
hade i förskott upptagit penningar på nästan alla större
inkomsttitlar, ämbetsmännen utfingo ej sina löner, ej ens
konungen kunde erhålla på kredit hvad han behöfde för sin
hofhållning. Oxenstierna försträckte penningar af egna
medel, så långt det stod i hans förmåga, men det ville ej längre
lyckas honom att »upphandla penningar». Det betänkligaste
var, att denna penningenöd började blifva bekant hos
ut-ländingarne, och det var främst medellösheten, som Schwerin
nu beräknade för att kunna genomdrifva kurfurstens fordringar.
Konungen var allt jämt böjd för medgifvanden, om han
blott kunde få ett nytt fördrag med kurfursten. Att lemna
denne suveräniteten började synas honom ej så farligt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
