Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t. £. O., att de ej få ut sin aflöning, få tillsätta af egna medel etc.
Durel säger 17/5 1656, att han bar af kronan att fordra 18,495 rdr(I)
£. O. lofvade anvisning åt hans kreditorer på sina gods. Durel t. E.
0. ,8/10 1656 ville nöja sig med 8,000 rdr ooh anvisning på en sjötull.
10« Redan 20/j 1651 hade i rådet afhandlats staden Wismars
upphjälpande och 17/4 s. å. om licent- och handelsförh. i Sveriges tySka
landskap. — Det renska vinet skulle ej ha med skeppsfriheten att
göra. Sesemans forslag 12/9 1651 (Oxenst. Saml.); K. E. t. Rothlieb
M/10 1653, t. Metzger 8/,0, 29./10 1 653. (K. K. Reg.) - K. Maj. Resol. 27/10
1653. Stiernman anf. st. s. 756. K. K. bref % 1653.
11. K. Maj. Resol. *°/9 1651. K. K. t. Metzger 8/10, 29/JO 1653,
Sesemans förslag m. fl. anf. st. Seseman t. E. O. 13/9 1663, 1654
redogör utförl. f. dessa handelsförhållanden.
12. K. K. Memorial f. Palb. 24/, 1654 (K. K. Reg.). K. Maj.
Mem. *% 1654. Inrfr. *%. (Riksreg.) Palb. skall sändas t. Sp. med s.
karaktär som Pimentelli haft i Sverige. Man förklarar sig vara nöjd
med den relation Palb. aflemnat, då han 1. gången varit i Sp. Om hans
1. ambassad se Palb:s br. 1651—52; de innehålla lärda resebeskrifningar,
hvilka säkerligen behagat Kristina. Palb. skulle älven då i Sp. medla
fred mel. Frankrike och Sp., men vågade i början ej komma fram
med detta uppdrag. Se ock hans dagbok i Säfstaholms ark.
Beskickningen sågs med oblida ögon af Frankrike. Palb. hade afundsmän i Sv.
ss. utländing enl. Chanuts br. 18/2 1651. Då under sp.-fr. kriget
osäkerheten f. sv. fartyg i de spanska farvattnen varit stor, synes man i Sv.
tvekat handla med d. stat. Sp. utgaf likväl ett edikt 1651, som frigaf
handeln med Sverige (»ordnades» enl. Puf:f: De Reb. Svecicis XXIII §
17), och den sv. regeringen utfärdade ®/ia 8- en »notifikation om
frihandel uti spanska städer och hamnar». (Stiernman anf. st. s. 682).
A. O. t. E. O. (P. S.) nov. 1651. Rådsprot. 29/l0, 14/,, 1651. Redan 1S/T
1649 hade ett kontrakt utfärdats f. ett »Sjöfartssällskap» på Spanien
under Rob. Schund, köpman i Sthm (Oxenst. Sami. Om handeln). Man
ville dock hälre då ha ett komp. f. handeln på Portugal. — Se vidare
8. 135 not 27.
13« Instr. f. Sw:g 24/g 1654. Man skulle äfven söka få in nederl.
kapitalister t. Sv. Hade äfven att öfvervaka det politiska (K. K. Reg.).
— »Project el. Consideration öfwer Navigationens och Handelens frije
fahrt och gång emellan öster- och Wästcr-8iön» etc. den 2,/4 1653
(Oxenst. 8aml. Om Handeln). Sv. skulle bestå 10 örlogsskepp i 7 mån.,
t. konvoj mel. Flandern och Göteborg, hvilket skulle kosta 384,000 rdr.
Spanien och Ltibeck, Danzig, Königsberg skulle möjl. därtill
kontri-buera. Förslaget hvilade på lösa grunder. Magasin i Göteborg och i
DUnkirchen borde inrättas. Jämför not 18. Åfven Pötter sändes 1654 t.
Nederlanden. Instruktion 7/7, 13/7 (K. K. Reg.).
14« S. Bielke i Port:l för handeln, br. t. E. O. 27/ö 1649; resid. där
begär att ett port. komp. skulle bildas; Rådsprot. 9/4 1652. Fr:ke
intresserad häraf enl. Chanut. Det s. k. skeppskompagniet (Ch. br. 6/io
1646) kan anses blifvit bildadt ej blott f. skeppsbyggeriets upphjälpande,
utan äfven för den indrägtiga salthandeln med Portugal. Friesendorff
sändes 1655 t. Port:l för att inleda ytterl. förbind.; instr. uppsatt af E.
O. Äfven i Engl. skulle rådslås därom. E. O. t. K. G. 29/8 1 654. (Acta
Hist.). — Om ryska handeln K. K. Reg. 21/,, 7/4 1652. Ryssl. höjde tullen
1652. De Rode sändes t. Arch. för att tag.a reda på handelsförh. E. O.
önskade ett ryskt kompagni. Juel omtalar ett dylikt red. 29/n 1661 (i D.
Hist. Tidskr. V, men måtte bero på något misstag). Leijonsköldh skref
därom t. E. O. 1663: »Såssom tiderne nu ähro svåra föränderlige och
store herrar och Potentater altidh sökia tid at få godha Partier af slike
sammanbrachte Capitaler, såsom dagelige förfahrenheeten dedh uthwysar.
Altså ähr dedh fuller betänkeligit; dock giör E. Gr. Excell. mechta well,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
