Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örebro underhåll, till följd af bortglfna gods, samt om sements
anskaffande fr. Holland diskuterades ,8/3 1654 m. il. gånger. Se vidare
Styffe: Kanalbyggnader 8. 83.
7. kapitlet.
1. v. Beuningens bref till G. St. och de Witt passim. Jämför ock
de Witts Brieven V, Fryxells Handl. IV. (Där ej angifves annan källa,
anföras i följ. Beu:ns br. till G. St. i ark. i Haag). — Rådsprot. 17/t
1651, 22/3 s. å. Man trodde i Sverige i början just ej på
redemptions-traktaten. Puffendorf anf. st. XXIII § 38.
2* Rådsprot. 2%, n/3 1651. Dr. ville först hjälpa, men gaf vika
för A. 0:s skäl. Om kriget s. st. 7/10, n/io 1662 m. fl.
3. Beuningen f. 1622 f 1693. En i många fall intressant
personlighet. Se r. d. Aa: Biografisch Wordenboek. Där säges hans
mormor hafva fält t. honom samma yttrande, som i Rehbinder: Sv. riks
kansl. Hist. (ej angifven källa) A. O. säges döende yttrat t. B. O. —
Beutns instr. i Haags ark. Enligt Puffendorf anf. st. XXIV § 17
skulle B. ha yrkat på konungadömets återställande i Engl. Har ej
funnit denna föga troliga uppgift. G. St. togo t. ex. ett fartyg med
tjära under pretext, att det var kontraband, hvilket Sv. ej ville
erkänna. B. bref 1663 (de flesta af hans bref äro dat. n. st.). Holl.
synas dock slutl. gått in på att järn, koppar, tjära och spanmål skulle
enl. Sv. önskan förklaras ej vara kontraband. Engl. däremot har åa i
denna dag en vidsträcktare uppfattning af kontraband. 1) Kontraband
= vapen och ammunition; 2) indirekt kontraband = alla varor, af
hvilka vapen ooh am. lätt kunna tillverkas; 3) tillfälligt kontraband =
alla varor, hvilka genom omständigheter kunna vara vigtiga f. fienden.
— Gods i fiendtl. skepp ofria enl. traktat mel. Engl. och Holland af
1651 (Aitzema: Saken van Staet en Oorlogh). Om de neutrala fartygens
säkerhet stipulerades särskildt, således ej såsom något själfklart
beroende af folkrätten, i alliansen mel. Fr. och Engl. (23 okt. 1656), och i
den mellan Frankrike och hanseståderna (10 maj s. å.). Martin: Hist. n
de France 12 s. 478. Plattan: Hist. de la dipi. franyaise III s. 194.
»La robe (af italienska roba d. v. s. handelsvara) de 1’ennemi ne
con-fisquait pas la robe de rami.» — Engl. har ej förr än 1854 gått in på
de neutrales rätt att föra fiendtlig laddning eller nyttja fiendtliga
skepp. — Rådsprot. ’Vø 1651. Se ock detta kapitel not 12.
4. För G. St. var enl. A. 0:s yttrande kriget uppkommet genom
»studio conservandi Commercia» och för engelsmännen »studio augendi
Commercia». Beu:n anser Kr. alltid rådgjorde med A. O., innan hon
gaf honom svar. B. w/9, 2,/g» 8/io 1652. A. O. och drottningen hade
långa öfverläggningar om Beu:n enl. Weijdenhaijn t. E. O., u/2 1653.
5« B. 19/io» 9/ip 23/n> *°/111 Vi2» *Via 1662, ’/3, 22/3, 1653. Aitzema
anf. st. s. 744. Juels Rapporter l2/3, 4/e» ,8/en 2% 1663 i Dansk H. Tidskr.
anf. st. Weijdenhaijn t. E. O. 18/2 omtalar, att den danska ambassaden
fått tre åmar ren sk t vin fr. hofvet och »machen sich täglich lustig und
hab’en selbst gute Hoffnang gute expedition zu erhalten».
6. B. V2* 22/3» 17/5 och 3,/5; ,4/e. 28 6» 19h 1653. Om underhandl, i
Engl. anf. st. «/3 ,0/4 och */4 1663.
7. Puf:f anf. st. XXIII § 40, XXV § 31 följ. Aitzema anf. st. VII
742. Wieguefort: Histoire des Provinces Unies II 7 bok 176 och följ.
Anser med orätt (s. 178), att Oxenstiernorna, far och son, voro sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
