Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het; lärer rikstygmästaren icke utan uppenbar hazard kunna draga dem
ifrån sig». Carlson: Stenbock (Sv. A. Handl. 48 d.). K. G. hade kommit
t. insigt om, att han varit för sträng mot D:g, och skref därföre 7/3 t. E. O.
att vara mildare, men det hjälpte ej. E. O. hade äfven haft i uppdrag
förmå Danziger Nährung kontribuera. men det hade varit omöjligt. —
K. G. funderade verkl. att skaffa en stark flotta utanför D.g, men ändrade
sig vid ryktet om en nederl. flottas ankomst, Puf:f anf. st. III § 84.
. 24. E. O. t. K. G. •/» 1665, «/, 1656, Riksreg. %, 275. K. G. nöjer
sig i sista förslaget med 380,000 el. 200,000 rdr, då han förut begärt 1
milj. »Differentien» mel. K. G. och Cromwell bestod främst däri, att den
senare ville ha ett »defensivum och offensivum fædus», d. förre endast
»de-fensivum». Dock olikheter om ändamålet, i handelsfrågor m. m., enl. Bondes
bref. Förhoppningarne på allians växla som kriget. B. t. E. Ö. !6/n 1655:
»Uthslaget på K. M:ts actioner i Pålandh och Preussen moste alle
consi-lierne på thesse orter formera»; 30j6 1656: »Allt är här så osäkert, att E.
Ex. ej får undra, om jagh säger ena eller andra postdagen ej alldeles
accorderar». Kriget i Polen var i början omtyckt i England, Coijet t. E. O.
25. Man hade en stund tänkt på amb. t. D:k, f. att motverka G.
St., men Durel fick end. nya order. I april, vid ryktet om konungens
nederlag, böljade D:k rusta. Ej lust hjälpa G. St., men ville inneslutas i
en traktat mel. dem och Sv. Ove Juel danskt sändebud i Pr:n. Durel t.
E. O. ®/2» 22U’ 74, 12/4> 17/V Becker anf. st.; Durels bref t. Horn, tryckta
hos GjÖrwell: N. Mag. II. Puf:f anf. st. 83. — Nederl. amb. en följd af
fördraget i K:g, och G. St. försonades först i maj med kurf. Amb:s
ankomst lugnade K. G. för G. St. Förut orolig. Anf. bref fr. och t. K. G.
och U. u. A. VII 28, 42 m. fl. — Geffroy: Recueil des instructions, II
La Suéde. E. O. t. K. G. ,3/4, n/4« K. G.‘ t. E. O.
26« Wolfsberg, i många fall en klok diplomat, förklarade redan vid
krigets början, att Sv. ingenting kunde uträtta mot Polen utan i
gemenskap med kejs. och Ryssi. (U. u. A. II de Lumbres 6/io 1665). Pöttinger
hade redan i jan. varit i Elbing; K. G. ville först själf underh. med
honom, och bad Snoilsky förklara f. kejs. dröjsmålet. P. for sedan efter
K. G. t. Polen. Bengt O. och Canthersten fingo 13/4 order underhandla
med P. i Warschau. Han hade audiens i Praga, men K. G., missnöjd med
hans förbind, med Polackar och kejs-.ns bref af 16/u n. st. 1655 och 8/4
1656, lät honom vänta; följde t. Preussen. Lisola, som varit i Pommern,
hindrades resa t. K. G. (,3/10 1656), kom sedan ock t. Preussen. Jämför
Puf:f anf. st. III 72 ff. och Theatrum Eur. VII s. 780. E. O. t. Bielke *,/1.
27. Redan före krigets utbrott hade kurf. förestält K. G. den fara,
som hotade fr. Ryssland. W. t. K. G. 29/3 1656. Den ryske gesandten,
som kom i slutet af april t. kurf., var en »kvick karl* enl. W. Han
upp-stälde såsom fredsvilkor att få de land K. G. intagit samt några förnäme
svenske mäns hufvud, däribland M. G. dela G:ies. Skröt öfver tsarens makt
och ansåg denne kunde lita på Polen, kejs. och Turkiet. W. t. K. G. 2/5,
t. rådet V-, K. G. t. M. G. dela G. ty5. Se ock om förh. t. Ryssl.:
Riks-reg. 2tf/1 (K. G. tänkte redan då på ett anfall fr. Ryssl.) ,:/5, l0/5, 26/6, K.
G. försonande bref t. tsaren w/6; E. O. t. K. G. 6/7. E. 0:s koncept: »Om
Ryssl. skall få Lithauen»; Behmer t. E. O. ,3/5 1656, U. u. A. VII.
28. Ang. underhandl, med tatarer, kosacker och Siebenburgen har jag
af bristande utrymme nödgats inskränka mig t. hufvuddragen, då dessa
underhandl, under E. 0:8 lifstid ej ledde till något resultat; E. 0:s bref
t. K. G. och hans koncept vitna, att han hade hela tiden stora
förhoppningar på dessa makters understöd. Åfven Chmielnicki skulle af tatarerna
tvungits understödja Joh. Kas. Han ansåg sig äfven bedragen af K. G.,
då denne tagit Krakau. K. G. hade onekl. först tänkt gifva kosackerna
sydöstra Polen, men sedan velat lemna denna del åt kurf. Kosackerna
hade i Pater-Daniel, en grekisk prest, som redan på hösten 1655 besökt
K. G. och E. O., en ifrig förespråkare f. ett förbund. Han medföljde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
