Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På östra och Norra sidan är en djup graf; emedan slottet
på dessa sidor ej är af naturen så befäst, som på den vestra
hvarest äro branta höjder, hvilka icke kunna bestigas. ...
Af denna beskrifning finner man tydligen, att här varit tvänne
slott, och härmed öfverensstämmer berättelsen om slaget vid
Helsingborg 1535, som förmäler att slottsherren, danska
Riks-Marsken Tyke Krabbe satte Iesper Friis till befälhafvare
uppe i slottet och på kärnan, men sjelf förde han befälet
på nedra slottet. Om Helsingborgs slott på 1500-talet varit
sådant, som Pontanus det beskrifver, må man vara
fullkomligen öfvertygad, att det i de förflutna århundraden före det
seklet, varit lika, om icke ansenligare; ty från medio af
1400-talet kan man räkna, att detta slott så småningom
förlorat sin glans och sitt anseende. Detta aftagande fortfor,
så att år 1644, då svenska fältherren Gustaf Horn bröt in
i Skåne, bemästrade han sig Helsingborgs slott utan
synnerlig möda och tidspillan. Wolfen i sin Chronologia Daniæ
berättar: att d. 17 Februarii 1644 kom Gustaf Horn till
Helsingborg med svenska arméen och intog staden, så väl
som det gamla förfallna slottet, tagandes der sitt qvarter.
Å andra sidan förmäler svenska berättelsen om Gustaf Horns
krig, infördt i Assessor Wessmans skånska handlingar: att
Horn fann detta slott väl försedt med ammunition och
proviant, men att det innehade en svag besättning. Danska
regeringen som i försvarsvägen mera räknade på Malmö,
Landscrona och Christianstads slott och fästningar, samt derföre
försummat att hålla det gamla Helsingborgs slott vid like,
fann nu, men för sent, af hvad vigt för Selands säkerhet
denna ort äfven var; hvarföre och sedan kriget var slutadt,
konung Christian IV beslöt att förvandla det gamla slottet
uti en efter sin tids sätt mera reguliär fästning; och
gjordes dermed en början under konung Fredric III regering
åren 1655 och 56, då mot stranden på bägge sidor om
staden uppkastades ordentliga bastioner med sina grafvar
och vallar, vid hvilket tillfälle flere hus, gårdar och
trädgårdar raserades, hvarå jag funnit en gammal förteckning af
år 1637. Men under danska regeringen gjordes allenast en
början nedre vid stranden. Den nya fästningsanläggningen
fortsattes af svenska kronan, sedan Skåne kom under Sverges
välde. Hurudant Helsingborgs slott då såg ut, visar en
teckning af konung Carl X:s öfverfart från Kronoborg till Skåne.
Å denna teckning föreställes staden och slottet sådana, som
man såg dem, då man seglande från sundet anlände till
staden. Ehuru litet sjelfva höjden och slottet visar sig, finner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
