Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GO
gen sandsten. Det fjerde kapellet synes hafva varit gc-nt
deremot på norra sidan. Det femte kapellet har kanske
varit den inre sacrislian.
Det sjette altaret, livar det stått finnes intet spår till.
Uti .Jörgen (lioes testamente af 1474*) nämnes
Svart-Brödra kloster. Af någon är antecknadt, ocli om jag intet
Bedrager mig, i det Danska Magazin, alt i Helsingborg
varit fyra kloster: Vår Frues kloster, S:t Annæ kloster, S:t
Nicolai kloster och Svartbrödra kloster. Elt af dessa
kloster var mycket gammalt, uti Cronographus Saxo, den
Leib-nitz utgifvit, namnes år i 101 en munk från Helsingborg.
Ar 1 100 voro i Skåne intet flera kloster än Lund ocli
Dalil-by ntom delta i Helsingborg. Hos Jacob Eccard Scriptores
ordin. Prædiealorum p. XII, läser man: Daciæ Provincia,
Daciam, Sveciam, Norvegiam complexa, hos habebat
con-ventus A:o MCCCIJI. . . . 4:o Helsingbnrgensis.
Ett af dessa kloster har varit ansenligt, oeh legat för
sig sjelf uppå höjden ofvan gamla slottet; ty när Marcus
Mejer oeh Jörgen Mynter lågo med Lybska arméen vid
Helsingborg år 1555, berättar Hvidfebl att en del af
densamma låg titi klostret, och de öfrige nere i byn eller staden;
oeh då kort derefter den Svenska arméen kom oeh angrep
den Lybskn, hvilken blef slagen, berättar Hvidfebl oeh flere,
att Marens Mejer med 1500 man kastade sig in i ett kloster,
i tanka att der till sista man försvara sig, men måsle
slutligen ge sig fången. Detta kloster har förmodligen egt den
åkerjord, som än i dag kallas Munkavången **) och en äng
kallad Munkaängen. Vidare underrättelse om dessa kloster
har jag ännu icke kunnat erhålla. Rhyzclius i sin
Monastc-riologia niimner icke Helsingborg ***).
*) ”Tryckt i Dansk Magaz. G4 b. p. 124—I2G.”
**) ”Der såddes G skeppor bjngg 15G0. Se Bona
Cu-riæ i Landeboken för nämnde år.”
***) Daugaards förmodan, att Helsingörs S:t Annæ ocli
S:t Nicolai kloster genom misstag af någon antecknats såsoin
Ilelsingborgska, är ganska sannolik. Endast ett
Dorainica-nerkloster bibehöll sig i längden i Helsingborg, om ock ett
Vårfrukloster från början af 12:te seklet funnits jemte
Vårfrukyrkan i Helsingborg, en undervisningsanstalt, sådane
Bc-nediclinerne väl ej länge försummade att uppföra i de städer,
der så mycket skål var, som i det Skånska Calais, hvilket
säkert oj ville vara mycket efter det Seländska Dover. Pn
begge ställena synes inan ha haft inflytande af den tidsanda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
