Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
181
biskopen gjorde derföre köpeafhandling med Johan Uffeson,
och för Rodne härad och stad gaf 1000 mark nya Skånska
penningar, samt derjemte lemnade Johan Uffeson, att i sin
tid nyttja ocb bruka Lunda stifts gods, Slettetorp, Hvelinge
län i Skåne ocb Tvistofta pä Seland.
. Ar 1329 pantsatte K. Cbristopber II hos sin halfbroder
Grefve Johan af Wagrien, Helsingborgs slott och län tillika
med bela Skåne för en summa af 34.000 mark lödig, som
Grefven honom förskjutit. Men som Riksmarsken Ludvig
Albertssons enka ocb barn hade Helsingborg och Skåne i
underpant, för ett lån, det han K. Erik Menved lemnat;
måste Grefve Johan först ingå uti underhandling med dem,
hvilket ock skedde andra dagen för allhelgonadag nämnde
år pä Helsingborgs slott; afhandlingen läses in extenso hos
Hvidfeld, och voro vilkoren å ömse sidor i korthet:
Att fru Elsa Pehrsdotter, Ludvig Albertssons enka,
skulle till Grefve Johan utlemna den fångna och på
Helsingborgs slott sittande Konungen Erik Christophersson.
Skulle hon och hennes barn för deras panterätt till
Helsingborg och Skåneland få i ersättning Blekingen ocb Lister,
Myntet i Lund , kronans gods i Avelund , Fers härad och
Åsumbs by i Skåne, med allt kronans gods i samma bärad,
Venderis gård, Herrebergs härad i Jutland. Skulle hon
och hennes barn vara frie för all efterräkning för
förvaltningen i Skåne under den tid, de det i underpant hade.
Skulle hon och alle hennes tjänare få fritt, obehindradt,
utan tull ocb tynge bortföra från Helsingborgs slott, allt
bvad dem tillhörde. Skulle hon och hennes barn få behålla
de förläningar af kronan, som de i Jutland hade. Sedan
detta var afgjordt, gaf K. Christopher II Söndagen efter
Mårtens dag Grefve Johan panterättigheten pä hela Skåne
land; och uti denna märkeliga act omtalas äfven K. Eriks
lösgifvande utur sitt fängelse pä Helsingborg. Så heter det
uti acten. Skulle en fullkomlig söne eller tillgift vara
emellan Konungen och alla bönder i Skåne ocb Seland. Skulle,
om Tisdag åtta dagar till, en Herredag bållas i Helsingborg.
Der skulle K. Christophers son K. Erik göra allom dem en
förvissning och sone, om all den del dennom er skedd emot.
Och Onsdagen derpå skall Grefve Johan öfverlemna K. Erik
till dess faders K. Christophers Riddersmän, som afsände
voro att honom emottaga. Ett underligt uppträde, att se
en fången konung inför sitt folk göra en sone eller pä
visst sätt afbön. Denne K. Erik var en bland det
tidehvarfvets olycklige herrar. Dess far K. Christopher II tillträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
