Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De förståndigaste antiqvarier hålla före att det är S:t Märtas
särk; denna fru Märta var från Ölsjö på Seland, en
gudfrugtig och from qvinna; hennes man het Helogh, som
mördade henne 1176 och nedgräfde henne vid sjöstranden.
Erkebiskop Absalon lät uppgräfva hennes lik och föra det till
Roskild, hvarest det i Domkyrkan nedsattes. Pontoppidan
förmäler att hon varit en slägtinge af Erkebiskop Absalon.
Från denna tiden begynner Helsingborgs namnkunnighet ur
historien så småningom försvinna. Danska konungarne
vistades nu mera beständigt i Köpenhamn; konungabesöken i
Helsingborg blefvo hädanefter mera rara, orten derigenom uti
historien mindre namnkunnig. ”Erkebiskoparne synas ock i
sammanhang dermed funnit onödigt att behålla stadsförsamlingen
som en præhenda, utan nämnes 1474 en Sogneprest
i Helsingborg.” Stadens fordna anseende och välmakt aftog
i samma mån som Landskrona och Malmö tilltogo derutinnan.
”1474 ihågkom Jörgen Giöe jemte Sognepresten i
Helsingborg äfven dess Svartbrödrakloster med gåfvor. 1475
utfärdade Laurentius Antonii, Prior i Helsingborgs kloster,
litteras indulgentiorum. 1501, Trettondagen, var K. Hans
i Helsingborg på väg till Stockholm, dit han inbjudits af
Sten Sture.
År 1508 var ett sammanträde i Helsingborg emellan
Svenske och Danske fullmäktige, der intet annat afgjordes
än att ett nytt möte skulle hållas uti Malmö.
År 1520 sammandrogs vid Helsingborg den stora Danska
hären, med hvilken K. Christian Tyran underkufvade
Sverige. Otto Krumpen förde befälet; tjugonde dag jul bröt
han upp från Helsingborg och tågade mot Sverige.
År 1522 kom Lybeckska Fottan i Sundet. Helsingör
uppbrändes, orsaken dertill var att Helsingörs borgare hade
fällt några speord om Lybeckarne och de Tyske. Uti en
gammal handskrifven chrönika på Rim säges:
Ty satte the ath Helsingöhr
Och hade tijt god vind och böör.
Ther lupo Borgrarna sin kos
Med besta gåfvor sin och gods.
. . . . . . . . . . .
Ty brändes samma stad i grund
Och lades i aska på en stund.
Ty Borgrarna i Helsingöhr
Hade låtit några smedeord föör
Falla uti Kong Hanses tid.
Tå han hölt med de Lybske strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
