Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1611 stod Danska armeen vid Helsingborg, med
hvilken K. Christian IV gick till Calmar.
”1624 blefvo Helsingborgs slott och stad försedde med
förskansningar och utanverk.”
År 1644 utbrast ett oväntadt krig emellan Sverige ock
Danmark. I årets början gick Fältherren Horn med 14,000
man på Skåne; han hade under sig General Lars Kagg af
infanteriet och General Johan Wachtmeister af cavalloriet,
och Casper Kruse som krigscommissarius. Svenska arméen
hade allenast två vägar till Skåne, en på Helsingborg
mycket besvärlig, en på Lund, mera beqväm, om ej Witsjö
skans legat i vägen. Vägen åt Helsingborg valdes.
Artilleriet lemnades i Jönköping för det svåra väglagets skull:
inga märkliga hinder mötte förrän vid Tranarps vad: detta
pass bevakades af en stark Dansk postering; kvarföre
Fältherren Horn såg sig nödsakad att gå mot Sónnarslöf, der
han i fiendens åsyn slog brygga och gick öfver ån, då de
Danske genast drogo sig undan. Den 17 Februari kom
Svenska arméen till Helsingborg. Större delen af stadens
invånare hade redan flyktat undan till Seland, och slottet som
innehade en svag besättning capitulerade d. 17 Febr.; men
med proviant och ammunition var det väl försedt. Här
stannade Svenska arméen ocb hade sitt läger utom staden på
Råå ljung. Härifrån lät Fältherren Horn ett manifest utgå,
att allmogen i Skåne skulle blifva vid sina hemvist; dem
skulle intet ondt vederfaras, allenast de godvilligt gåfvo
sig under Svensk lydno. Skåne var utblottadt på reguliera
trupper; man måste utskrifva bonddrängar. Ebbe Ulfelt,
en son af Slottsherren på Helsingborg, utmärkte sig vid
detta tillfälle, och är den enda af Skånska befälhafvare,
som gjorde något till landets försvar. Han gjorde
utskrifningar bland allmogen, och förstärkte garnisonerna med
raska bonddrängar. Bland allmogen var en bonde vid namn
Bengt Månsson, som förde befälet öfver en stark hop
Friskyttar eller Snapphanar; denne Bengt Månsson , som hade
sitt mesta tillhåll vid Fagerhult, uppsnappade alla bref,
som Fagerhults-vägen gingo åt Skåne. Derigenom fick han
kunskap om Svenska artilleriets anmarche från Jönköping,
och hade säkerligen bemästrat sig detsamma, om intet
Fältherren Horn varit så forsigtig, att detachera 800 man
cavalleri under Öfverste Klingsporres befäl, att långt ofvan
gränsen möta och sedermera under vägen betäcka
artilleritransporten. Bengt Månsson hade d. 6 Maj sköflat Svenska
magasinerna i Markaryd och uppbränt kyrkan derstädes;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
