Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liksom pastors jordar måste användas, vanligen utan
vederlag. Löpgrafvarne blefvo 36 fot djupa, kärnan fick ett
ansenligt hufvudverk med 4 regelbundna bastioner. Se vidare
Brunii Beskrifning p. 24 f.”
Ar 1676 ett olyckligt år för Helsingborg, fredsbrott
emellan Sverige och Danmark var oundvikligt. Om våren
detta är lät K. Carl uppkasta ett retranchement emellan
Råå läge och Helsingborg, för att hindra de Danskes
landstigning. Generalqvartermästaren Paul Ludvig Lejonsparre
var då Löjtnant af fortification, en bland de officerare som
bestyrde om detta retranchements förfärdigande. Den 25
Juni eller midsommarafton gick Danska flottan från
Köpenhamns redd, hafvande om bord en armé af 1600 man; den
30 Juni landstego Danska trupperna emellan Råå läge och
Helsingborg, icke långt från ett ställe af stranden, kalladt
Haken. General Nils Rosenkrans och Löjtnant Palle Kragh
med två musketerare sattes i land för att recognoscera
kusten. De funno det på stranden uppkastade retranchement
af de Svenske Öfvergifvet, då de genast gingo ombord med
rapport derom. Hertig Johan Adolph af Plöen, som förde
öfverbefälet, beordrade Drottningens lifregemente till
landstigning samt att besätta retranchementet. Sedan hela
arméen kommit i land, fick Nils Rosenkrans befallning att med
allt infanteriet marchera mot fästningen, och kringrändes den
31 Juni; man började genast arbeta på löpgrafvar; den 2
Juli hade Rosenkrans såsom General af dagen befälet i
löpgrafven; i dagningen gick han upp på ett bröstvärn, som
han om natten låtit uppkasta, för att recognoscera
fästningen; då en kula träffade honom. Skottet tog i hufvudet,
ban bars nästan död in i sitt tält, lefde tvä timmar
derefter. Fru Pernilla Rosenkrans på Kulla Gunnarstorp, hans
slägtinge, ocb Knut Tott voro hos honom då han dog.
Deras närvaro vid hans död vittnar, att de infunnit sig vid
Danska arméen och således mera Danskt än Svenskt sinnade.
Danska flottan hade lagt sig på redden, och staden besköts
af trenne lätt och grundt gående fregatter. D. 4 Juli
upp-gafs fästningen; flere orsaker voro dertill: staden ruinerades
af Danska flottan. Fästningen var för svag att uthärda lång
belägring. Besättningen hade förlorat modet, sedan en
inkastad granat itändt 14 tunnor krut. Commendanten
Öfverstelöjtnant Hästsko fick en honorabel capilulation; men
njöt densamma föga till godo; i stället för fri afmarch,
nödgades han gå om hord på Danska skepp, som transporterade
honom och manskapet till Riga, och derifrån fingo de gä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
