Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
embetsutöfningen var han aktningsvärd för sin välvillighet
ocli oförtrntenhet i utöfvanilet af de mest olikartade pligter,
som förenats med hans prestliga. Pä annat ställe i detta
arbete är erinradt, huru han hade den sorgliga äran att helt
oförmodadt bereda den älskade Kronprinsen Carl August till
hans död genom en predikan för II. K. II. nägra timmar före
dödsfallet, handlande om Bönen, om hvilken predikan II. K.
H. sade till F.: det var en predikan för mig. Om Follin
som prest har Ulg. fått rättighet att meddela följande
yttrande af hans siste Biskop: ”D:r F—ns sätt att vara böd
aktning. Han hade ett formanligt yttre. Omtalades i
allmänhet såsom egande lyckliga embetsgåfvor. Han var nog
mera omständlig och vidlyftig, än kort och skarpsinnig. Hans
uttal var godt. I egenskap af Häradsprost fortjente han och
hade mycken aktning. Hans expeditioner utmärkte sig för
noggrannhet, fullständighet, pålitlighet och säker erfarenhet.
Ingen hade anledning klaga öfver missbrukad myndighet.
Egennyttan var långt ifrän honom.” F. var ej som predikant
barn af sin samtid, utan hadc före Gustavianska tidehvarfvet
fatt sin homiletiska bildning, hvilken han troget bibehöll. F.
synes predikat efter smärre utkast. Att dörama af dylika
bland hans cftcrlemnade papper, blickade ban från den fasta
klippgrunden inom 2:dra trosartikelns rämärken gerna in på
erfarenhetsläror inom 5:dje artikelns område, i en tid, då
stadspresterne vanligen stadnade inom första artikelns, med
mer eller mindre skygga blickar kastade inom den andras,
liksom bäfvande för att omtala det iure andliga lifvets
strider och segervinningar, åtminstone såsom Guds Ord derom
talar.
De lärur F. förkunnade, då den älskade Kronprinsen
Carl August sista gång uppbyggdes af Guds ords predikan,
återfinna vi utan tvifvel i ett utkast om Guds barnas
felaktigheter uti Ilönen, om också ej just detta schema låg fr a
inför F. då Carl August, som dagligen, enligt
kammartjenar-nes intyg, bad med böjda knäu, tacksamt fann, att
”predikan just var fur honom.”
Guds barnas felaktigheter i Bönen uppkomma 1. af
okunnighet om hvad som förnämligast bör ombedjas i bönen.
Vi bedja t. ex. ofta om frimodighet, hög tröst ocb
veder-qvickelse, ehuru det vore mera nyttigt för oss att blifva än
mer förnedrade, ödmjukare, djupare grundade i andans
fattigdom. Nybegynnare, som ej varit i några farligheter i
andelig måtto och som ännu ej begripa syndafurderfvets djup,
syndalustarncs häftighet, sin egen svaghet, verldens retelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
