Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En brusten illusion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalops och inbillade sig ha gjort ett djupt intryck
på mig.
Jag såg honom genom fönstret och beslöt i
min ordning att söka imponera på honom. Jag
mötte honom i tamburen.
— Nå, vad gör mig äran av ett nytt besök?
— Jo, jag kommer för taxeringa igen.
— Ja, men Österman vill ju söka bedra
socknen på en inkomst. Nog är det ett konstigt slags
taxeringsman.
— Ja, jag säger bara dä, att håller vi ihop,
så går dä bra för harren.
— Och så har jag fått höra att Österman inte
är med i taxeringsnämnden.
Han tittade litet konsternerad.
— Nääj, d’ä ja förstås inte, men si — — —
— Nå, nu säger jag en gång för alla, att om
Österman visar sig en gång till på gården här,
så länge jag hyr den, så händer det Österman
något otrevligt. Har Österman förstått?
Han gapade.
— Gå genast, annars blir det smörj!
— Åja, det är väl inte så bråttom, kan ja
tro — — —
Varpå jag tog Österman i kragen och kastade
ut honom.
Han visade sig aldrig på min gård mera. Men
jag har aldrig träffat en så artig karl som han
blev efteråt. Gick förbi mig med mössan i hand,
vilket jag också gjorde — naturligtvis. Vår
ömsesidiga hövlighet blev till slut nästan krypande.
Någon gång stannade han och frågade mig om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
