Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En journalistbragd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detsamma tog det övriga sällskapet upp
»Här är gudagott att vara».
Med förtvivlan målad i sitt ansikte rusar den
olycklige ut. Han gestikulerar och väser tst och
förvrider ansiktet som i en dödsscen.
En av sällskapet söker skämtsamt härma hans
gester och slår omkull bordet. Tabula rasa, död
och förstörelse.
Osäkra skuggor vackla över den daggiga
gräsplanen ned till bryggan.
Då motorbåten lägger ut, öppnas ett fönster
i villan och en röst som en rakkniv kommer de
vaknande fåglarna att tystna: — Fridolf!
Fridolf!
Men Fridolf tar själv upp »Här är gudagott
att vara». Hans leende är ansträngt, men han har
räddat en liter Black and White och äran.
Fridolf, akta dig för morgondagen!
När jag vaknade i mitt hotellrum hade jag
åter ett längre samtal med min mage. Jag
blidkade honom tills vidare med ett stort glas mjölk,
steg upp, satte mig på ångbåten och reste hem.
Vi äro åter vänner, men med reservation.
Förhållandet blir kanske aldrig detsamma som förut,
då det verkligen var kordialt.
En tidningsmans förnämsta egenskap är
pliktkänsla — närapå. Men kan detta verkligen kallas
journalistbragd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
