Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jultankar i München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— — — darren, o kvinnor!
Jag ser att jag gått för långt redan. Jag ser
hur De Frigjorda råka i löshåret på varandra —
och jag återgår till det jag från början menade
med mina jultankar i München.
Allt det där med filigransarbete, silverkvistar
och bjällerklang i vitt — det kan ni ju redan!
Det upptäcktes redan för 40, 50 år sedan.
Smutsen på gatorna, snösörjan, snuvan, lungsoten och
Det Ärftliga upptäcktes på 80-talet eller åtminstone
gjorde man då realitet av sjuttiotalets misstankar
om sextiotalets ärlighet och renhet. Karlarna
då för tiden verkade kvinnor med stora käftar och
sjuka av drömmar om vitpannade, rosenkindade,
ädla läsbarn, som tänkte så fint och religiöst
att den gamle Martinus Luthérus skulle ha sparkat
ut dem — eller åtminstone bläckat ned dem.
Här i München är det vackert just nu. Snön
ligger kvar på varenda kvist på vart träd, och
ibland kan en grön fönsterlucka eller ett gult
hus skymta fram mellan det vita och göra min
själ frisk och levande och glad och mottaglig
för Guds vällukt, färgen. Musklerna spännas och
man går fram som en ung gud i medvetandet
om att förstå och leva med i allt det vackra som
man får alldeles gratis — naturligtvis efter att
ha betalt sina räkningar.
Det är julgransmarknad på Ludwigsstrasse.
Granarna ha höglandsstruktur. De äro tagna från
berglandet, där allt vill bli gotik, där allt toppar
sig, alldeles som om det skulle bereda sig att
mottaga en välsignelse av krafterna som leda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
