Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
älskvärda att vilja upplysa mig om. Men ett språk,
som min gamle vän Hjalle Söderberg i sin sista
bok symboliserar genom att låta danskarna uttala
ordet Amager som Ä-mäh, vilket är alldeles
riktigt, måste för en nordbo, om han inte är ett
särskilt språkgeni, vara fullkomligt obegripligt.
Jag tycker nämligen, att alla danska ord låta som
ä-mäh, stundom kanske bara som äh. Och när
jag hör en stor, stark karl tala detta språk, så
undrar jag verkligen, om han skulle vara så
särskilt svår att besegra i ett allvarligt slagsmål.
Men kanske detta språk är ett uttryck för
blyghet, blygheten att icke vilja visa sin styrka.
Men, mina damer och herrar!
Köpenhamnskornas språk är förtjusande. Köpenhamnskorna
själva äro änglar i människogestalt. — — — Nej,
jag är oartig — de äro änglar i änglagestalt så
som Gud själv i sina vackraste ögonblick har
menat, just då han var som mest pigg att skapa.
Jag förstår det där själv, fast jag inte är någon
gud.
Jag har gått på Ströget i dag. Och jag sitter
med blå glasögon på just nu för att hämta mig
efter alla eldblickar, allt förtrollande koketteri, all
verklig längtan efter förståelse, som
köpenhamnskorna ha behagat ägna min obetydlighet. Jag
förstår ju delvis, att det berodde på mitt utseende.
Herre Gud, en kvinna kan ju inte springa ifrån
sitt väsen och sin längtan efter skönhet — men
det var överväldigande. Jag rodnade flera gånger.
Ni som äro över 40 år som jag böra förstå
en blyg åldrings känslor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
