Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jansons luftslott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där han bemöttes som den redare han var och som
den pennans man, vars anseende han eftertraktade.
Saken blev klar. Första kvällen hade flickan trots
sin av fadern ärvda ekonomiska läggning skänkt
Janson det som hon aldrig kunde återkräva, och
full av sommarljusa förhoppningar återvände han
till sin egenskap av tjänande broder.
Två månader efteråt kapsejsade Bröderna
Enkvist, och Janson tog ut sina pengar ur banken
samt försvann norröver.
Efter några dagars kaffedrickning och
byggande av luftslott hos gubben Isakson var saken
klar. Janson visade sina värdepapper och sin
bankbok, redogjorde nöjaktigt för guldregnet, som
väntade från moderns håll, och lysningen togs ut.
Aldrig har väl livet lekt för en lyckoriddare
som för Janson de närmaste dagarna efter första
lysningen, särskilt som Johanna meddelat honom
en ljuv hemlighet, vilken förstärkte bandet dem
emellan. Luftslotten stego i höjd och började anta
form av grosshandlarvillor, stora fullriggare gingo
på sjön och förde hem pengar i staplar och buntar
åt den lycklige, naturkrafterna voro honom
underdåniga och han såg sig som kommunalordförande,
riksdagsman, gud!
Så kom det första slaget. Morsgumman dog;
Janson reste ner och undersökte status. Det
befanns att gubbens sågverk gått med jämn och
stadig förlust, gården var intecknad över molnen
och den ädle rospigg, som skött gummans affärer,
hade lagt några tusen välbehövliga riksdaler till
sin förmögenhet. Janson fick inte ett rött öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
