Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfågeljakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag till Åkerlund. För jag tycker den är god.
Således skjuter jag för mitt uppehälles skull.
— Hm! säger Åkerlund.
Pang! Där fick jag ned en ur flocken.
Pang! pang! bom! bom! Ett skott till på den som
ligger på vattnet och så ut med båten.
Nu är det morgon med sol, och brisen
kommer, så vettarna börja gunga. Men än sträcker
fågel.
Här kommer ett band skrak susande. Jag
lyckas få ned den första. Det skottet var vackert.
Jag undrar verkligen, om glädjen över ett vackert
skott är bara en exponent av rovdjursnaturen i
människan. Kanhända, och även då är han
berättigad, men nog tycker jag, att man blir liksom
hyggligare i avsikten med sin tillvaro under en
sådan där morgon, då en och annan medgång
sätter krydda på jakten. Jag har prövat det och
hoppas på instämmande av andra som jagat.
— Nu skulle allt en akvavit smaka oss, säger
Åkerlund. Nu får du nog inga skott mer. Klockan
är 8 och solen bränner genom blåsten.
Vi sätta oss till årorna och ro hem. Där står
frukosten, och vi finna, att mjölken är lika bra som
ölet, vilket drömmer i sina flaskor i Sandhamn.
Kamraten, som haft den andre gubben i
sällskap, har också haft tur, och vi berätta våra
intryck från jakten för varandra, där vi ligga på
sängarna med piporna i munnen och känna en
härlig domning smyga sig in i kroppen.
Jag måtte snarka, påstås det.
På middagen vakna vi och gå ut på berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
