Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för all del icke tillägga Fennomanien någon dylik åskådning och
egnandet af någon profetisk helgd åt ett ställe, som, då det för sex
århundraden sedan diktades, naturligtvis ej kunde innebära annat
än ett känslans uttryck för sin tid. Vi hafva blott för vår egen del
velat anmärka det besynnerliga i ett dylikt, ödelikt, sammanträffande.
Hvad som imellertid är säkert är, att Kalevalas upptäc
kande utöfvade den mest afgjorda och snabba verkan på hela det
Finska nationalmedvetandet och på det Fennomanska partiet i syn
nerhet. Ett folk, sade man, som varit mägligt af en dylik ska
pelse, — som varit mägtigt nog att undan seklerlånga öfversvämningar
af främmande, strida vågor rädda denna skatt, likasom
till en pant på en bättre framtid, — ett folk, som ännu är friskt,
oförderfvadt, troget sig sjelft, — är då ej ett dylikt folk värdt
att en gång ändtligen få inträda i de öfriga nationernas leder
med anspråk på den framtid, som utvecklandet af dess egen na
tionalitet genom tillegnandet af en sjelfständig civilisation och
verklig bildning kunna gifva? Och är icke detta språk, som
uttryckt så mycket skönt, och som sjelft är ett af de skönaste
idiomer i Europa, är det då icke värdt att i och för sig sjelft
beaktas och odlas, att för sin egen skull ega en betydelse, en
framtid, och icke blott såsom ett medel för en dold, politisk
agitation? Och, om detta måste bejakas, hvar skulle då
måttet, gränsen gifvas för denna odling, denna bildning? När skulle
det vara nog? Eller, från allmänt national och mensklig synpunkt
betraktadt, egde icke det Finska språket lika så väl som det Sven
ska rättighet till den högsta odling, den högsta bildning och den
högsta literatur? Här i denna reflexion fann, såsom vi redan
anmärkt, Fennomanien sin egentliga spets, den grundläggning i sig
sjelf, utan hvilken intet sträfvande har rätt friskt mod och glädje,
emedan en dylik grundval i sig tillika utgör det högsta be
rättigande. Ej heller var detta språk något förut så obekant
för många af de unga Fennomanerna. Tviirtom, i sin barndom
hade de hört och talat det i skog och vid sjö, dess ljudfall före
nade sig me d det innerligaste och tidigaste af deras egna minnen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
