Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängande kedjan af samtidens Innersta sträfvanden, det skola vi
äfven finna, om vi kasta en blick omkring oss uti det öfriga Europa.
Vi skola då finna, att Fennomanien ingalunda står enstaka, hvarken
till sitt innehåll såsom sådant, eller till den form, i h vilken hon uppträdt.
Tvärtom, nationalitet, nationalitetsberättigande äro juord,
som nära på kunna sägas vara lösen i vår tid, — och uti Un
gern, i Böhmen, i de Österrikiskt Syd-Slaviska länderna, likasom
i Belgien, se vi denna rörelse framträda i helt och hållet sam
ma form som hos Fennomanien i Finnland, nämligen i en lite
rärt språklig. Denna form är alldeles egendomlig för vår tid,
och några blickar på hennes uppkomst skola ännu fullkomligare
förklara äfven Fennomaniens rätta väsen.
På samma tid nämligen som folken, i begynnelsen af detta
sekel, trötta vid de redan seklerlånga och ändlösa dynastiska och
personliga äregirighets-striderna, började fråga sig sjelfva, hvar
då de naturliga, i sig sjelfva gifna, urformerna för de samhälliga
och statliga förhållandena vore att söka, och funno svaret derpå: i
nationaliteten, som i sig bildar ett naturligt begränsadt helt, hvaremot
alla öfriga bestämningar, t. ex. ett berg, en flod eller några andra
tillfälliga förhållanden, såsom varande endast något yttre, äfvenledes
måste vara underkastade inflytelserna af alla möjliga yttre om
ständigheter och tillfälligheter samt lemna fritt spelrum åt pas
sionerna och den råa styrkan hos enskilda äregiriga individer; —
på samma gång detta medvetande började vakna, hade äfven den
språkvetenskapliga forskningen, ändtligen genombrytande det formela
skalet, gått till sitt ämnes djup, nämligen menniskoanden
sjelf i hans helhet, af hvilken hon nu i språket fann endast ett
lefvande uttryck och bekräftelse. I detta djup sammanträffade
ock språkforskningen med historien, i det jemförelsen mellan de
olika språken öppnade nya, hittills ej anade, utsigter öfver folkens
förvandtskap och beröringar med hvarandra samt öfver deras sy
skonliga, begynnande lif i den natt, som hittills föregått den faktiska
historiens början. 1 det ljus, som språkforskningen sålunda spred
omkring sig, framstod då äfven språket sjelft mer än någonsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
