Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 TYSKLAND.
en naiv oförskämdhet, som väcker läsarens häpnad och fram-
kallar förtrytelsens rodnad hos elitcorpsen af det kön, som
skymfas genom ett dylikt förnedrande öfverseende. Ut-
rynnnet förbjuder vidare bestyrkande citat, hvilka dock lä-
saren 1 öfverflöd skall finna hos Schopenhauer, Hartmann
och i B. Goltz ofvannämnda i flere upplagor utgångna pas-
quille!).
Äfven från andra håll framsticka i Tyskland exempel
på samma råa qvinnoförakt. Socialisten Bebel skrifver: »Qvin-
norna äro odugliga vid arbetet på samhällets pånyttfödelse.
De äro behäftade med alla möjliga moraliska och fysiska sjuk-
domar; de äro slafvar under alla slags fördomar och alltid
den stötesten och förargelseklippa, mot hvilken reformerna
skola stranda. Mot dem är nödvändigt att använda,-om ej
fysiskt så dock moraliskt det gamla peremtoriska medlet —
käppen»?.
Det väcker harm och förvåning, att sådana grofheter
som de ofvan citerade och åtskilliga än värre kunna skrifvas
och finna afsättning 1 det lärda och vetenskapliga Tyskland;
att kunniga och begåfvade medlemmar af detta folk kunna
omfatta åsigter, som unses tillhöra endast vilden eller hinduen.
Några förklarimgsgrunder äro dock lätt funna. Marterade af
teoretiska tvifvel och hjertslitande samhällsfrågor, känna många
vår tids menniskor en oemotstandlig dragning till pessimismens
förintelseläror. Benägenheten för systemets hufvudrigtning
låter dem förbise den moraliska vidrigheten af åtskilliga
dess underordnade satser, hvilka ursäktas som en snillrik mans
förvillelser, och hvilka dessutom, sedda från tänkarens egen
synpunkt, visserligen ej kunna försvaras men dock förklaras.
Häri ligger orsaken, hvarför pessimismen ej skarpare anfalles
af alla tidehvarfvets ädlaste andar. Dess satser, så motbju-
dande för en sund känsla och ett oförvilladt förstånd, om-
fattas deremot med begirlighet af många skeppsbrutna an-
dar, hvilka i dem se ett teoretiskt rättfärdigande af sina
egna samhällsupplösande läror och vanor. Dertill kommer,
!. Se sid. 7, 79, 166, 167, 274 m. fl.
? Revue des deux Mondes 15 Jul. 1871. La fin de la Boheme
par Caro, pag. 2ö6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
