Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRIA RIGTNINGEN. 19
nans ställning, utan egentligen blott om de båda könens
psykiska begåfning. Tyska literaturen är i allmänhet fattig
på dylika jemnförande analyser; såvida man ej vill dit räkna
pessimisternas vrångbilder. Lotzes skarpsinniga iakttagelser
äro derför så mycket mer välkomna. Han inleder sin under-
sökning med en erinran om de stora, nästan oöfvervinneliga
svårigheter, som möta forskaren vid försöket att afgöra, hvilka
bland de för hvartdera könet utmärkande själsegenskaperna
äro ursprungliga och grundade i medfödda anlag, och hvilka
deremot härröra blott från könens olika yttre förhållanden
och omgifningar. Med någon förvåning hör man honom an-
taga, att den manliga och den qvinliga intelligensen egent-
ligen skilja sig blott med afseende på sina föremål, och att
»det knappast gifves något, som ett qvinligt förstånd icke
skulle kunna fatta, men mycket, för hvilket qvinnorna aldrig
kunna förmås att intressera sig! Han upptager det ofta
hörda påståendet, att mannen sysselsätter sig förnämligast
med det allmänna, qvinnan med det enskilda; men visar
också, att man i vissa fall kan påstå alldeles motsatsen;
hvarför det vore rättare säga, det mannen lefver för det all-
männa, qvinnan för det hela. Mannen älskar kunskap om före-
målens beskaffenhet och om vilkoren för deras uppkomst och
utveckling; han glädes åt de lyckade försöken att på grund
af vetenskapens lagar frambringa mekaniska hjelpmedel, som
förrätta menniskans arbete; han forskar efter bevisen för
verldsordningens lagbundenhet, och för det inre sammuanhan-
get mellan orsak och följd. Qvinnan deremot, mer besläigtad
med konstnären än med vetenskapsmannen, skyr analysen
och gläder sig åt verldsaltets skönhet; hon teoretiserar ej
öfver lyckade mekaniska uppfinningar eller triumferar öfver
deras verk, utan skapar sjelf sköna föremål. Hon tänker
mindre på lifvets lagar än på lifvet sjelft i all dess oändliga
fullhet; hon lefver i det konkreta hela, han i abstraktionernas
allmänlighet.
Lotzes fina analys röjer sig i flere af hans träffande an-
märkningar. Så t. ex. säger han, att mannen af sin omgif-
1 Milerokosmos von Hermann Lotze. Berlin 1869. 2. 383.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
