Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FRANKRIKE.
förhållanden, emedan denna ovetenhet bibehållit hans hjerta
ungt, varmt och förtröstansfullt. Anmärkningen är sann,
men ofullständig; ty denna okunnighet utgör ej blott hans
styrka utan ock hans svaghet. Närmare kännedom af verk-
ligheten skulle befriat hans båda skrifter från en mängd en-
sidigheter och öfverdrifter samt från detta sentimentala pjol-
ler, som gjort dem till skottafla för gycklare och libertiner.
Michelet varnar sina läsare för att göra sig lustiga på hans
bekostnad, men frestar dem dock stundom oemotståndligt att
draga på munnen. Ej ens författarens själsfräinder kunna
afhålla sig från ett och annat godt skratt, hvilket vexlar med
de känslor af beundran och vördnad, författarens snille, renhet,
värma, skarpsinne och mod ingifva; främst modet, ty att våga
utsätta sig för åtlöje är för en fransman det högsta tapper-
hetsprof.
. Författarens obekantskap med verkligheten och deraf här-
flytande ensidighet och öfverdrift har emellertid en ganska
allvarsam sida; ty genom dessa brister förlorar hans verk en
god del af sitt vetenskapliga värde och är af mindre vigt
för det mål, han önskar främja.
Michelet behandlar sitt ämne allsidigt och uttömmande;
men hans aforistiska skrifsätt gör det dock kinkigt att vinna full
klarhet öfver hans åsigter. I »Kärleken» skildrar han den gifta;
i »Qvinnan» öfvervägande den ogifta qvinnans väsen och ställ-
ning: eller rättare ett slags ideal-qvinna, mot hvilken verk-
lighetens qvinnor i allmänhet ej svara; ty Michelet begår det
felet att så öfverdrifva tvänne för qvinnan utmärkande egen-
skaper: den sjelfförsakande kärleken och den fysiska svag-
heten, att teckningen derigenom till nägon grad blir karri-
kerad, och får i synnerhet genom det ofta återkommande
talet om sjukdom och svaghet en obehaglig anstrykning af
pjunk och sentimentalitet. I sin apoteos af qvinnokönet be-
går han dock aldrig det felet att tillskrifva qvinnorna sådana
egenskaper, som främst utmärka männen. Skönheten, behaget,
fintligheten, godheten, ömheten, deltagandet och framför allt
kärleken, se der de dygder, han påstår tillhöra qvinnokönet
i allmänhet, och hvilka berättiga det till mannens tacksamhet,
aktning och beundran. Innerlighet och trofasthet i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
