Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIVERSE FÖRFATTARE. 45
säde i sådan jordmån snarare bära förödande än pånyttfödande
revolutioner som skörd ?!
Till undvikande af alltför stor vidlyftighet har det varit
nödvändigt att förbigå många utmärkta franska verk rörande
qvinnofrågan ; t. ex. J. Simons »L’Ouvriére», P. Janets »La
famille», E. Pelletans »La Femme au dix-neuvicme siccle»,
Laboulayes »Recherches sur la condition des femmes» samt
H. Baudrillarts 1874 tryckta bok: »La famille et Véducation
en Frances». I sistnämnda skrift, som afhandlar senaste årens
tilldragelser, fordrar författaren såsom säkraste medlet till
folkets pånyttfödelse en förbättrad uppfostran och grundligare
kunskaper för båda könen. Mot qvinnans politiska rättigheter
och hustruns oberoende uppträder han dock med bestämdhet.
Samma åsigter hyllas ock i hufvudsak af A. Duverger och
Paul Gide, tvänne franska rättslärda, som utgifvit skrifter i
ämnet. Likaså nämna vi blott i förbigående den rörelse, som
pågår till ändring af äktenskapslagarna i Frankrike, hvilka nu
hvila på katolska dogmer om äktenskapets oupplöslighet. Vi
hafva inskränkt oss till blott sådana franska författare, som
ej allenast redogjort för bestående eller förgångna historiska
förhållanden utan framför allt uttalat bestämda åsigter rörande
frågans teoretiska och praktiska lösning. Den rika franska
literaturen rörande qvinnofrågan i förening med den sam-
hällskräfta, hvarom den vitnar, erinrar om Geijers träffande
ord:
»Hvar plåga har sitt skri för sig,
Men helsan tiger still».
Vid öfvergången från kontinentens qvinnoliteratur till Eng-
lands erfar läsaren samma välbehag som vid utträdet i friska
luften från ett qvaft och upphettadt rum. Personlig frihet och
sjelfständighet, dessa nödvändiga vilkor för hvarje kraftig in-
dividualitet, sträfva landets förnämsta män att skänka äfven åt
qvinnan. — Den berömde T. H. Huxley, Englands utmärktaste
anatom, är en framstående representant för denna national-
stämning. — Han frågar!, huruvida det är rättvist att vägra
! Lay sermons. » Emancipation black and white».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
