Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 PSYKOLOGISKA JEMNFÖRELSER MELLAN KÖNEN.
net än intager, är det dock ett bland de nödvändigaste vil-
koren för framstående verksamhet på de flesta vetenskapliga,
merkantila eller högre embetsmannabanorna. Qvinnornas un-
derlägsenhet i detta hänseende minskar deras duglighet och
deras utsigt att erhålla väl aflönade platser.
En annan iakttagelse rörande könens begåfning, och den
af vigt, har dock, oss veterligt, blifvit gjord blott af trenne
författare, Comte, Hartmann och den svenske pseudonymen
Robinson. Alla tre hålla före, att qvinnan är mer harmo-
niskt anlagd än mannen. I Robinsons skrift: »Protestantis-
mens Mariakult>, är åsigten dock snarare antydd än uttalad.
Författarens fosforistiska dunkel gör läsaren tveksam om rätta
betydelsen af uttryck sådana som: »godt förstånd med natu-
ren», — »hvila i sig sjelf», — »harmoniskt väsen» m. fl. dy-
lika!. »Comte uppfattar qvinnan såsom öfverlägsen mannen
genom den större harmoni och enhet, som finnes i hennes vä-
sende»?. Hartmann säger: »det är lättare för qvinnan än för
mannen att vara dygdig, emedan hennes begåfning är mer
harmonisk»; — och på ett annat ställe: »mannens abstrakta
pathos för skefva, omogna, oklara eller osunda idéer föranleda
ej sällan obhjelpliga förödelser af personlig lycka, till hvilka
qvinnans konkretare känsla aldrig skulle, åt sig sjelf lemnad,
förirrat sig» ?. Att Hartmann nedsätter denna dygd som osjelf-
ständig och som en frukt af omständigheterna, öfverensstäm-
mer med hans totaluppfattning af qvinnan. Iakttagelsen är
emellertid gjord och uttalad, och dess rigtighet blir sannolikt
af kommande forskare erkänd. När qvinnan erhållit större
handlingsfrihet, skall jemnmåttet i hennes begåfning komma
att utöfva ett lyckligt inflytande på samhället i dess helhet.
I sammanhang med öfriga jemnförelser mellan könen på-
minna vi om Schopenhauers och Hartmanns påståenden, att
brott mot sedlighet inom gifta ståndet ligger i mannens in-
stinkt, men är hos qvinnan bevis på vanart eller passionerad
kärlek +; och om att båda anföra samma skäl till förklaring af
1 Sid. 40, 41.
2 Positivismen, Stockholm 1879, sid. 469.
3 Phänomenologie etc., sid. 309, 167. Noten 2, sid. 22 om Hart-
mann bör hänvisa äfven till sid. 701.
4 Det omedvetnas filosofi, 1, 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
