Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEMNFÖRELSER MELLAN DE TRE FOLKENS QVINNOIDEAL. 73
»Und drinnen waltet
Die zichtige Hausfran,
Die Mutter der Kinder,
Und herrschet weise
Im häuslichen Kreise,
Und lehret die Mädchen,
Und wehret den Knaben,
Und reget ohn” Ende
Die fleissigen Hände
Und mehrt den Gewinn
Mit ordnendem Sinn.
Und fiiget zum Guten den Glanz und den Schimmer
Und ruhet nimmer».
Måhända förklarar det uteslutande fasthållandet vid denna
qvinnotyp tyskarnas förbiseende af qvinnan i allmänhet och
serskildt af den ogifta qvinnan, och deras obenägenhet att
lyssna till hennes äfven mest billiga och grundade anspråk.
Det franska qvinnoidealet innefattar begreppen: barn, engel,
ros, ja gudomlighet, sammangjutna till ett helt. Denna typ
röjer djup inblick i vissa sidor af qvinnans väsen, men blir
genom förbiseende af andra falsk, ofullständig och sakuande
realitet; och det idealiserade föremålet, som upphöjdes till
gudomlighet, blir med samma öfverdrift fast åt motsatt håll
nedsänkt till slaf under eller lekboll för låga lidelser och otyg-
lade begär och slutligen till den mensklighetens demon, fran-
ska remanen skildrar. Engelsmannen deremot med sin skarp-
blick för bestående förhållanden samt sin praktiska frihets-
känsla ser i qvinnan ej blott hemmets prestinna och skönhe-
tens gudinna utan derjemte äfven medborgarinnan, som eger
menskliga rättigheter lika väl som mannen. Han vill derför
lagstifta såväl för den gifta som för den ogifta qvinnans fri-
het och skydd för person och egendom, och vill åt qvinnan
tillerkänna samma rättigheter som åt mannen, såvida hon
"åtager sig samma skyldigheter. Tyska pessimismen ställer
qvinnan under maunen, såsom ett lägre väsen; franska idea-
lismen ställer henne öfver mannen, såsom ett högre väsen; en-
gelska realismen ställer henne bredvid mannen som hans jemn-
like, hans stödbehöfvande stöd. Dessa tre åsigter representera
orientalism, medeltid och nutid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
