Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
’
SAMMANFATTNING AF ÅSIGTERNA OM KÖNENS BEGÅFN. OCH STÄLLN. 77
skönhet, takt, fintlighet, sinnets renhet, tålamod, sjelfförsa-
kande kärlek, religiösa anlag samt i uppfattning af karakterer
och blick för stundens och den närmaste omgifningens behof.
Med samma enighet tillerkänna alla partier mannen öfver-
lägsenhet i fysisk styrka och härdighet, i mod, i fasthet, i in-
telligensens omfång och styrka! samt i vetenskaplig och este-
tisk skaparförmåga. På grund af så eniga meningsyttringar
borde väl med temlig visshet kunna antagas, att hvartdera af
de båda könen verkligen besitter de anlag och egenskaper,
som af en så mångtalig och olikartad domstol blifvit dem till-
erkända; om också dessa anlag ej äro så utpreglade, som några
författare velat påstå.
Hvad deremot åsigterna om de båda könens inbördes ställ-
ning beträffar, äro meningarna så delade, att ingen enda bland
dem hyllas af alla. Denna genomgående olikhet har sin grund
deruti, att vissa partier vilja 1 qvinnan se endast hustrun,
modern, vårdarinnan af mannens hem; andra deremot förnäm-
ligast eit slags madonna, föremål för mannens hyllning. Båda
dessa flockar förbise eller förakta alla qvinnor, hvilka upp-
träda som sjelfständiga individer med af mannen oberoende
verksamhet. Den ogifta qvinnan är t. ex. för den moderna
tyska pesssimismen ett oting, som ej borde finnas till; för Mi-
chelet ett samhällets olycksbarn, för hvars ömkansvärda existens
han anklagar männen och deras sjelfviskhet. De reformför-
slag, polygami och qvinnodyrkan, – båda ledande till qvinno-
förnedring, — som dessa två ytterlighetspartier påyrka, hafva in-
gen annan praktisk betydelse än försvagandet af sedlighetskän-
slan. De leda till anarki ej till reform. Deremot finnas både i
Tyskland och Frankrike enskilda författare, som närma sig den
engelska åsigten om qvinnans väsen och ställning. Sådana äro
i Tyskland Fr. v. Holtzendorff, K. Th. Richters och G. Teichmiäl-
ler, i Frankrike Legouvé, J. Simon, E. Pelletan, J. V. Daubié och
J. D’Héricourt, hvilka alla i hufvudsak öfverensstämma, och hvil-
kas meningar, stödda af den mägtiga anglosachsiska racens opi-
nion, sannolikt skola väsentligt bidraga till bestämmandet af
qvinnans framtidsöden. England, som har äran af att först hafva
1 Om Lotzes olika åsigt härutinnan se sid. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
