Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 MEDEL TILL AFHJELPANDE AF QVINNANS EKONOMISKA BETRYCK.
Bland författare, som uppgifvit de flesta och bästa för-
slag till snar mildring af qvinnans nuvarande ekonomiska be-
tryck, intilldess förbättrad uppfostran och lagstiftning hunnit
införas, stå J. Simon, W. Angerstein och B. R. Parkes kan-
ske främst. Dessa skriftställare förorda en vidsträcktare till-
lämpning af förenings- och samverkans-principen i form af
såväl arbets- som understödsbolag; vidare inrättande af by-
råer, der arbetsgifvare och arbetstagare mötas, samt slutligen
uppbyggande af lokaler, der fabriks- och andra fattiga arbe-
terskor erhölle bostad mot hyra. Ett anonymt arbete: »Zur
Lösung der sozialen Frage durch die Frau» belyser frågan
från andra vigtiga sidor. Emedan här ej är rätta stället att
redogöra för dylika enskildheter, hänvisas läsaren till ofvan-
nämnda verk. Dock bör tilläggas, att, som klass betraktad,
ingen torde i våra dagar vara mer i behof af och berättigad till
understöd än den, som utgöres af medelklassens fattiga ogifta
qvinnor, hvilka äro 40 år eller derutöfver; emedan dessa i all-
mänhet ej fålt åtnjuta en uppfostran, som satt dem i stånd att
under nuvarande förhållanden försörja sig sjelfva, och ofta ej
heller de arfsförmåner, som billigheten fordrat; enär vid arfskifte
förmögenheten vanligen delats lika mellan barnen, och intet
afdrag på sönernas och tillägg till döttrarnas lott blifvit gjordt
för de dryga kostnader, det gemensamma boet fått vidkännas
för de förres uppfostran. Också hafva åtskilliga äldre qvin-
nor af medelklassen kommit på obestånd dels genom hjelp-
samhet mot behöfvande slägtingar, dels genom mångårigt och
lönlöst arbete i hemmet, ett arbete, som hindrat dem från att
i sin verksammaste ålder beträda sjelfständiga, till sjelfförsörj-
ning ledande banor. Den äldre ogifta qvinnan har varit och
är till en del ännu ett samhällets styfbarn. Ingen, ej ens
ofvannämnde qvinnovänliga författare, tycks haft blicken fullt
öppen för den välsignelserika verksamhet, hon i samhället ut-
öfvar dels inom större kretsar såsom föreståndarinna för vård-
anstalter och barmhertighetsinrättningar, dels inom trängre
som den späda, moderlösa barndomens, den stödbehöfvande,
ensamma ungdomens eller den bräckliga, öfvergifna ålder-
domens vårdarinna; och ej heller för den sjelfförsakelse, hon
ofta vid dylika kärlekstjenster ädagalägger. Ingen har fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
