Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA PARTIER3 OLIKA UPPFATTNING AF QVINNAN. 87
och fredliga sinnelag lägga svåra hinder i vägen för deras
omstörtningsplaner; och skola göra det alltmer, ju större magt,
qvinnorna erhålla. Dylika samhällsupplösande partier hängifva
sig vanligen åt en opersonlig enhets- och alldyrkan, ett slags
panteistisk >»monism». För dem synes alltså qvinnornas benägen-
het för dyrkan af en personlig Gud både enfaldig och vidrig.
Som sambhällsförbättrare förorda de våldsamma och fullstän-
diga omstörtningsplaner, hvarför qvinnornas fördragsamhet och
tålamod både reta och hindra dem. Å andra sidan deremot
fordrar den rättvisans princip, som utgör dessa partiers ära,
deras slagord och grundidé, att äfven qvinnorna göras delak-
tiga af den frihet och jemnlikhet, man önskar förvärfva åt
menskligheten i dess helhet. Att dock denna med religiös
vördnad dyrkade rättvisa blifvit, hvad qvinnan beträffar, i de
nya samhällsteorierna undanskjuten, är redan ådagalagdt. =Lik-
väl måste erkännas, att hos partiets ädlaste andar rättvisans
princip äfven i detta fall är något annat och mer än ett tomt
ord! — De revolutionäre hylla alltså två olika idéer, hvaraf
den ena främjar, den andra motverkar reformsträfvandet. För
qvinnan talar partiets kärlek till rättvisan, mot qvinnan dess
förakt för religionen samt dess underskattande af kärlekens och
tålamodets dygd; d. v. s. af just de egenskaper, som fördelakti-
gast utmärka qvinnan. Egetär att se dessa omstörtningens män,
som tro sig föra de förtrycktes talan, bittert uppresa sig mot kri-
stendomen, hvilken dock först och mägtigast omfattat de lidan-
des sak. Häri visar sig en bland olycksföljderna deraf, att
kyrka och stat ofta missbrukat kristendomen såsom polismagt.
Med en viss oro frågar sig forskaren: hvad har qvinnan att
vänta af dessa partier?
Vänder man sig deremot till de mest konservativa be-
ståndsdelarna af nutidens samhällen, statskyrkorna, skall man
äfven der finna, att vissa dessas meningar tala för, andra emot
qvinnans befrielse. För qvinnan talar den kristna moral, som
utgör en väsentlig beståndsdel af kyrkans lära, och som hos
qvinnorna finner sina varmaste anhängare. Naturliga följden
häraf borde vara, att kyrkorna toge parti för qvinnokönet och
1 Se t. ex. E. Diihring, G. Schönberg m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
