Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanns hvarken på jorden eller i himlen. Presten, som
hitintills varit qvinnans beskyddare och vän, höll oftast med
landets fiender, och främst mot honom riktade sig också
bondens hat.
Frihetsstridens lidanden drabbade tyngst qvinnan.
Fri-hetsstridens ära tillkommer mannen allena. Han förd ref
fienden, och han grundläde det nya samhället med alla dess
välsignelser. Qvinnans tysta arbete, de uppoffringar, den
uppmuntran, det deltagande i striderna, som kom från
hennes sida, det står ej inristadt i häfderna. Detta oaktadt bör
det ej undgå den oväldige forskarens uppmärksamhet.
Äf-ven det förtjenar sitt pris.
Det var likväl ej endast passiva dygder den svenska
qvinnan utvecklade i denna stora strid. Äfven hon visade
sig, då tillfälle erbjöds henne, ega den behjärtenhet, det
mod, på livilka mannen annars ensam gör anspråk. Främst
står Kristina Gyllenstier na. Hon har åt sig förvärfvat ett
ärorikt minne, väl värdt att kännas och älskas.
Hennes lefnadssaga har ofta förtäljt3. Den är i många
viktiga punkter höljd i ett dunkel, som ej tyckes kunna skingras.
Man skönjer endast otydligt hennes ädla gestalt i
morgongryningens skumma dager, morgongryningen till ett nytt tidehvarf.
Prins Kristian hade redan i sin faders, den gamle konung
Hans lifstid blifvit af det svenska riksrådet vald till tronföljare
i Sverige, och efter dennes död (1513) kräfde han gång efter
annan att få sin rätt till kronan erkänd. Men det svenska
folket vägrade envist att anse sig bundet af riksrådets val.
Minnet af framlidne danske konungars välde var ej sådant,
att det gjorde ett danskt konungadöme älskadt. Bättre hade
då den gamle herr Sten och sedan Svante Nilsson förstått
att värna om den svenske bondens frihet. Kärlek till
fädernesland, kärlek till friheten och kärlek till Sturarne, det
var för den svenske bonden ett begrepp. Äfven bland adel
och prester hade Sturarne många vänner och fränder, om
också än flere fiender och afundsmän. Sturarnes
bondekärlek kunde ej behaga alla; unionsidén med ty åtföljande
främmande statsrättsliga begrepp om adelns öfverhöghet öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
