Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stridlig sanning, att deras vistelse i fängelset medförde många
lidanden, ej minst genom den svåra pest, som grasserade i
hela Köpenhamn år 1521. Kristina Gyllenstiema miste i
denna en dotter, sin halfsyster fru Cecilia af Eka, och dennas
dotter, Emerentia.
Midt i denna bedröfvelse synes hon dock påträffat en
man, som visade henne personligen den största utmärkelse
och som ingenting underlät för att skaffa henne all den
trefnad, all den frihet, alla de underrättelser, som det var
möjligt att skaffa en fånge. Denne man var tapper och
ridderlig liksom unge herr Sten varit, han var en ståtlig
man, med ett intagande väsen. Hans namn var Sören
Norby.
Hvilka underrättelser från Sverige kommo väl de fångna
qvinnorna till del? Med hvilka känslor hörde de väl talas
om Gustaf Vasas uppror, om hans segrar och om hans val
till riksföreståndare och slutligen till konung på sommaren
1523? Fru Cecilia af Eka hade redan skördats af döden,
innan hennes son var vorden Sveriges konung. Men kunde
Kristina Gyllenstiema höra om sin systersons framgångar
med odelad stolthet och glädje, var hon nog ädelmodig, nog
fosterlandsälskande för att glömma, att en annan skördade
frukten af Sturarnes verk, att en annan kom att intaga den
plats hon velat bevara for sin son?
Den ofvan omtalade pesten i Köpenhamn torde foranledt,
att de öfverlefvande fångarne fördes från »blå tornet» till
Kallundborgs slott. När detta skedde är ej bekant. Denna
förflyttning var ej utan följd för deras kommande öden.
Oaktadt de många, för bonde- och borgarklasserna
nyttiga åtgärder, som konung Kristian II vidtagit i Danmark,
hade hans godtyckliga och hårda behandling af de högre *
klasserna väckt mot honom en storm af ovilja, som han ej
egde kraft och beslutsamhet att bekämpa, medan ännu tid
var. Upproret växte dag från dag, och i hans farbroder,
hertig Fredrik af Holstein, hade de upproriske en anförare,
som ej saknade duglighet. Konung Kristian lemnade redan
den 13 april 1523 sin hufvudstad för att i utlandet söka
hjälp. Hans flykt, ty annorledes kan knappast denna fega
handling betraktas, ökade upprorsmännens mod. De gingo
öfver från Jutland, där de ditintills haft sin samlingsplats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
