Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksrådet en skrifvelse, i hvilken i skarpa ordalag begärdes
de fångna fruarnes frigifvande. Äfven Gustaf Vasa gaf i en
skarp skrifvelse uttryck åt sitt missnöje öfver deras
qvar-hållande. Hans förtrytelse var desto mera berättigad, som
utväxlingen af öfriga fångar rikena emellan redan egt rum.
Förtrytelsen var äfven blandad med oro. Han fruktade,
att fru Kristina skulle kunna sälla sig till hans många
fiender. Såsom Sturens enka och Sturars moder var hon en
farlig personlighet för det nygrundade konungadömet. Och
det kom rykten till Sverige, som gåfvo näring åt denna
hans oro.
Det berättades, att Gustaf Trolle å ena sidan och
Kristina Gyllenstiema och hennes moder, fru Sigrid, å den
andra hade i Roeskilde under bemedling af några danska
riksråd ingått en förlikning. Mera visste man ej, och mera
veta ej heller vi.
Hvilken af parterna kunde hafva begärt förlikning, och
hvad hade man därmed åsyftat? Det har antagits, att
förlikningen gällde det kraf på ersättning för lidna förluster,
hvilket Gustaf Trolle redan i Stockholm framställt för
Kristina Gyllenstierna. I detta fall skulle det varit hon, som
önskat en förlikning. Men är väl detta sannolikt? Trolle
var landsförvisad och hade föga hopp att återkomma till
Sverige, fru Kristina var fången, och blefve hon fri, vore
hennes ställning i hemlandet tämligen oviss såsom
förhållandena utvecklat sig under hennes fängelsetid. Kunde
väl Trolle sätta värde på hennes löften, eller hade hon
verkligen makt att gifva ett löfte? Däremot kan man antaga,
att Trolle, hvars hat nu helt och hållet var riktadt mot
Gustaf Vasa, tänkte sig Kristina Gyllenstierna såsom dennes
naturliga motståndare och därföre begagnade tillfället att
försäkra sig om hennes vänskap. Det skulle då hafva varit
Trolle, som begärt förlikningen, och denna sammankomst
skulle hafva varit det första försöket att förmå Kristina att
bilda ett motparti mot Gustaf Vasa.
Saken är och förblir dunkel. I Sverige väckte
emellertid denna förlikning, såsom nämndt är, uppseende. Man
fruktade där för den trolöse Trolles stämplingar, och man
skyndade sig att förklara, det denna förlikning vore
värdelös, ty den ena parten vore ej fri, och dessutom hade fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
