Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hade Karl IX ej haft en klok hustru och en begåfvad
dotter, månne han, huru politiskt fördelaktigt det än kunde
synas honom vara, kommit sig för att på riksdagen i
Norrköping 1604 genomdrifva arfsrättens utsträckande till
qvinno-linien, hvilken bestämmelse ej fanns i några äldre svenska
lagar?
Om Katarinas bokliga uppfostran hafva vi oss intet
bekant. Mycken omsorg nedlades ej därpå, men likväl så
mycket, att Katarina lärde sig läsa och skrifva. Tyska
talades mycket i hemmet och begagnades
familjemedlem-marne emellan oftast såsom skriftspråk. Någon
kännedom om franskan torde Katarina haft, åtminstone i senare
tider. Hon var road af att läsa och gjorde afskrifter, såsom
damerna den tiden plägade. Hennes handstil är afgjordt ful
och betänkligt ihopträngd, och hon spar ibland på papperet,
så att man endast med svårighet kan läsa hvad hon
skrif-ver. I likhet med flere Vasaprinsessor nyttjar hon den då
för tiden i Sverige föga brukliga latinska stilen med en
eller annan tysk bokstaf.
Innehållet är för att vara ifrån hennes tid naturligt och
enkelt, om också uttryckssätten ibland äro något enformiga.
Endast en begåfvad qvinna skref på denna tid så pass
ledigt och klart. Man skönjer äfven hennes karaktär i
hennes bref, och detta kan man ej alltid säga om
sextonhundratalets människor, som ofta skrifva innehållslöst, när
de ej rent af följa kända brefställare.
Då intelligensens utbildande tog så föga tid, gafs det
rikligt tillfälle för den uppväxande flickan att lära sig
handarbeten och allehanda praktiska Sysslor. Några talanger
torde Katarina ej hafva egt, men troligtvis lärde hon sig detta
oaktadt att spela »på spinett», ty uppöfvande af talanger,
befintliga och obefintliga, har alltid i någon mån hört till den
qvinliga uppfostran.
Katarinas barndom och ungdom voro vittne till märkliga
tilldragelser i vårt fädernesland. Partierna stodo häftigt
förbittrade mot hvarandra. Den splittring och fientlighet, som
herskade inom Vasaätten, återfunnos inom hvarje
stormans-släkt. Adelsmakt stod fientligt emot konungamakt och
folkmakt i förening, och den unga protestantismen hotades.
Antingen skulle ännu en gren af Gustaf Vasas ätt störtas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
