Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några penningar från sitt hemland, men visst är, att han så
hushållade med hvad han fick i Sverige, att han var i stånd
att försträcka Gustaf Adolf ej obetydliga penningesummor
till dennes polska och tyska krig. Han gjorde detta utan
tvekan, men ej heller utan sin egen fördel, då han i
ersättning fick gods i olika delar af landet, bland hvilka
Brå-borg, nära Norrköping, är märkligast.
Stegeborgs slott, af pfalzgrefven förskönadt, med dess
härliga läge på en ö i Slätbaken, omgifvet af vatten och
vackra, skogklädda stränder och holmar, blef nu Katarinas
egentliga hem. Slottet hade äfven ett förträffligt läge, ty
man kunde därifrån lätt komma till både Stoekholm och
Nyköping och till de andra stora godsen.
Både Johan Kasimir och Katarina delade sin tids begär
att bygga. Trots sin sparsamhet byggde pfalzgrefven både
på Skenäs, Bråborg och äfven Rönö. På sistnämnda ställe
fanns en gammal medeltidsborg från Hemming Gads dagar,
och i dess närhet företog pfalzgrefven långvariga
gräfnin-gar i förhoppning att där finna en skatt, som kunnat
användas till en nybyggnad. Katarina var lifligt intresserad
för »skatten», men alla förhoppningar blefvo gäckade.
Pfalzgrefven ville emellertid ej gärna öfvergifva sina
byggnads-idéer, han ville bygga ett slott likt »Katharinenburg» i Pfalz,
ehuru han medgaf, att man ej gärna kunde bo på mer än ett
slott i sänder.
Till Rönö kom Katarina sällan, men desto oftare till Skenäs,
hvars ekonomi hon själf skötte. Hon var äfven ofta i
Nyköping hos sin styfmoder, så länge denna lefde. Där födde hon,
den 8 nov. 1622, ej många månader efter sin ankomst till
Sverige, sonen Karl GustafLycklig var Katarina vid hans
födelse, lycklig öfver att åter vara i fäderneslandet, och denne
son var och förblef hennes älsklingsbarn, det främsta
föremålet för hennes stolthet, ömhet — kanske äfven oro.
Endast kortare besök gjorde hon hos Gustaf Adolf och
hans gemål i Stockholm eller på Strömsholm, hvilka besök
också återgäldades.
Katarina visste ej af större glädje, än när hon mottog
Gustaf Adolf i sitt hem, när han satt efter middagen och
förtroligt liksom i deras unga dagar språkade med sin kära
»Kätchen» om gammalt och nytt. Hvad skulle ej eftervärl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
