Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sakna kapital, så att hon fick uppgifva sina planer om
verkets utvidgning. Sista åren utarrenderades vandtmakeriet
åt en viss Alexander Waddal, och det öfverflyttades redan
1676 på Wilhelm Helleday för att småningom efter hennes
död läggas ned.
Utom vandtmakeri med färgeri och spinneri anlade
gref-vinnan 1665 vid Tyresö ett oljeslageri. Hon lät införskrifva
maskiner från Holland och en person, duglig att förestå verket.
Ett arrendekontrakt upprättades 1668 med en viss Mr John
Molner. Ett mässingsbruk, af henne anlagdt vid Tyresö,
florerade i några år, men motarbetades af den mäktige Herman
Fleming, som ansåg det vara skadligt för bruken vid Nacka
och Yellinge. Möjligen nedlades det redan i grefvinnans
lifstid.
Äfven ett pappersbruk anlades af henne vid Uddeby,
nära Tyresö. Det bortarrenderades åt en person, som ej
fullgjorde sitt kontrakt, så att process därom uppstod. Så
länge grefvinnan lefde, arbetades det dock vid bruket, men
vid hennes död afstannade det, icke därför att det var ett
företag, som inte bar sig, utan af brist på lump*(l).
Samma år, som oljeslageriet anlades, erhöll Maria Sofia
de la Gardie privilegium att vid Tyresö anlägga ett
gevärsfaktori och fabrik för finare stålsmide såsom bössor, lås m. m.
Det förefaller dock som om detta företag ej kommit till
stånd, utan som om det varit hennes dotterdotter Gustava
Gyllensti erna förunnadt att fullfölja detta sin mormoders
förslag.
En alldeles ny industrigren ämnade Maria Sofia införa,
då hon vände sig 1667 till residenten Peder Trotzig i
Holland för att få införa porslinsarbetare från Delft. Grefvinnan
var öfvertygad om att porslinsindustrien skulle bära sig i
Sverige. Kontrakt med arbetare uppgjordes, men då dessa fingo
höra, att det var det första företag i sitt slag, som skulle
göras, ryggade de tillbaka. Kontraktet upphäfdes. Nya ar-
* Denna brist, som gjorde sig kännbar vid alla dylika företag i
Sverige, sökte man under sjuttonhundratalet bota genom stränga
förordningar, enligt hvilka den tjenstflieka, som ej samlade lump, ålades böter,
— men förgäfves. Detta talar ej godt för de svenska qvinnornas
ordningssinne och sparsamhet, och än i dag införes ej obetydligt med lump till
Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
