Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt en liten tolfårig flicka med kloka ögon och ett vänligt,
soligt drag kring munnen. Det var egarens af Arsta,
brukspatron Bremers, andra dotter, Fredrika.
Soldaterna, militärmusiken, uniformerna tilltalade
flickans rörliga inbillning. Hon kände sig manad att strida for
frihet och fädernesland, hon förtärdes af en obestämd längtan
efter rykte och ära. De mest vidunderliga drömmar
upp-togo henne både sofvande och vakande. Hon ville fly från
hemmet, komma ut, komma bort, hvarthän eller huru visste
hon ej.
Barnets längtan efter kamp och ära gick i fullbordan,
om också ej på det blodiga sätt, som det i sin barndom
drömde. Fredrika Bremer fick kämpa för ljus och frihet.
Stora skaror lyssnade till hennes ord, eldades till strid, het •
sades till motstånd. Hon vann världsrykte, och med ryktet
beundran och klander. Fredrika Bremer förde i striden
endast ädla vapen, och något af barndomens naiva entusiasm
följde henne genom lifvet. Hennes hela personlighet blef
bevarad i sin friska trosstyrka under alla lifvets strider, af
hvilka de måhända voro svårast och långvarigast, som
utkämpades inom hemmets trånga väggar och i hennes eget
inre. Men det var därför att hon segrat i dessa inre strider,
hon kunde stå stark och med högburet hufvud i de stora
drabbningarne.
Fredrika Bremer hade en mödosam väg att vandra från
den tid, då hon längtade att med sitt lands tappre söner
draga i härnad, och till dess det lyckades henne att samla
omkring sig alla, som stredo för bättrandet af qvinnans
ställning i samhället och för lindrandet af de fattiges och sjukes
hårda lott.
Föräldrarne smålogo åt den lilla Fredrikas många
besynnerliga fantasier, men med det öfverlägsna småleende,
som ej fäster minsta afseende vid fantasierna och genom
dem ej rubbas från en gång fastställda principer.
Brukspatron Karl Fredrik Bremer, Fredrikas fader, var
af ett dystert lynne, despotisk och envis. Han var en rikt
begåfvad natur och egde en hög bildning. Hans hustru,
Birgitta Charlotta Hollström, var ett eko af sin make, vek,
känslig, något romanesk och ytlig i sin uppfattning.
De voro förmögna och hade tillfälle att egna mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
