Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kalla grafven, hör du val, att man ännu nämner ditt
namn på jorden? Fader, icke så som jag vill, utan som
Du! Att med en rätt innerlig känsla kunna bedja denna
bön, det innefattar en obeskriflig kärlek. Det är kärlekens
uttryck till den eviga kärleken. Fader, min fader! gif, att
jag alltid med samma stilla, saliga känsla som nu må kunna
så bedja till Dig!» — — — »Fåfängt, unga, svärmiska
flicka», skrifver hon några månader senare, »fåfängt klappar
ditt eldiga hjärta för allt stort och skönt, fåfängt ser ditt
öga ut i en värld, där allt förekommer dig stort och ädelt,
där dygdens och ärans tempel, uppresta bland klippor och
bråddjup, synas dig så lätta, så säkra att upphinna. —
Stackars unga flicka: snart nog skall hvardagslifvet sluta i
opinionens och etikettens fjättrar dina modiga steg, snart nog
skall din känsla mattas, din tanke sänkas till småsaker,
entusiasmen slockna i din själ, ditt hjärta bli sämre, och
snart nog finner du allt omkring dig lika svagt och uselt
som du själf.» —––––-
Hon var svärmisk i sin uppfattning af lifvet och
människorna, hon var varm i sin religiösa tro, men ändå ej
tillfredsställd däraf, ej nöjd med hvad af kärlek, som bjöds
henne. Hon var af dem, som endast i brytandet af en ny
väg se ett arbete, hon var af dem, som känna sig fyllda af
en obegagnad kraft, som skulle kunna bringa lycka till
tu-senden. Men huru skulle den användas, det var den stora
frågan, som ständigt låg i hennes tankar.
Fredrika Bremer hade i Paris sett de katolska
barm-hertighetssystrarne. Hon önskade nu inrätta något dylikt i
de protestantiska länderna och ville själf gifva exemplet
genom att anmäla sig som sjuksköterska på
serafimerlasa-rettet. Hon var flere gånger besluten att bedja sin fader
få göra detta, men vågade det aldrig. Småningom togo
hennes planer en annan riktning. Alltid intresserade hon
sig för sjukvård och visade sig både till tagsen och
uppoffrande under koleraåret 1853. Hennes kallelse låg dock
sannolikt ej åt detta håll. Hon saknade en god sjuksköterskas
lugna, jämna lynne, och hon var opraktisk, så att ej ens i
hemmet hennes krafter gärna togos i anspråk vid sjukbädden.
Hennes önskan att blifva sjuksköterska härledde sig mindre
af anlag i denna riktning än af begär efter en själfständig verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
