Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 3. Kampen för tillvaron och dess offer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människan som en varg mot den andra) såsom de
nuvarande sociala förhållandenas grund; en sats, som Hobbes
sjelf använde för att känneteckna det människornas
urtillstånd, som han förutsatte före samhällsfördragets
ingående. Men om en vetenskaplig princip missbrukas,
så är det icke något bevis mot dess riktighet; tvärtom
bör missbruket sporra till att närmare fastställa dess
innebörd, gränserna för dess giltighet samt området för
dess praktiska tillämpning. Det har jag här i största
korthet försökt göra genom att påvisa den fullständiga
harmonien mellan socialism och darwinism.
Jag har redan i min bok om socialism och
brottslighet konstaterat, att kampen för tillvaron är en i
människosläktets lif inneboende lag, men tillika att
sättet, hvarpå den verkar, alltjämt förändras och blir
mildare. Ännu i dag är detta min fulla mening, i
motsats till många andra socialister, hvilka söka
gen-drifva darwinisternas invändningar därmed, att de
bestrida användbarheten och verksamheten af det
dar-winska urvalet i det mänskliga samhället under de af
socialismen eftersträfvade förhållandenas makt*).
Huru skulle för öfrigt en lag, som obetingadt
behärskar hela den lefvande världen, från bakterierna
ända till de högsta däggdjur, icke också vara gällande
för människan, som ju blott är en i lifvets oändliga
kedja olösbart infogad länk. Jag var och är af den
öfvertygelsen, att kampen för tillvaron är ett oskiljaktigt
*) Förf. nämner här i en not några italienska sociologers
arbeten, livari en sådan uppfattning gör sig gällande.
I Ferri’s eget ofvannämda verk “Socialismo e Criminalita“,
som utkom år 1884, vände förf. sig tämligen skarpt emot
socialismen, fastän — etter hvad han numera sjelf påstår —
blott mot dess dåvarande revolutionära taktik och dimmiga
romantik. Han säger, att äfven hans dåvarande läror voro
i sjelfva verket socialistiska, samt tillägger: “Sedan dess har
jag, i början dock nästan motvilligt, år från år trängt
djupare in i de socialistiska tankarne, tack vare Turati’s och
Prampolini’s arbeten, men framför allt påverkad af Karl
Marx’ i formen torra, fast till innehållet omotståndliga och
högst genialiska verk“. öfvers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
