Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 5. Socialismen och den religiösa tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leye, de Roberty m. fl. velat tillskrifva socialismen
kraft att med sin humana trosbekännelse kunna ersätta
de gamla religionernas förhoppningar på det
kommande lifvet.
Dock, viktigast är och blifver förhållandet mellan
socialismen och religionen. På socialistkongressen i
Erfurt (år 1891) hafva de marxistiska socialisterna
visserligen med rätta förklarat, att religionen vore en
privatsak, och de socialistiska partierna bekämpa för den
skull hvarje form af religiös intolerans, såväl
kulturkampen som antisemitismen, men denna höga ståndpunkt
kommer endast af säkerhet om den slutliga segern.
Äfven om socialismen icke, liksom många göra,
betraktar våra dagars religioner såsom sjukliga företeelser
i det mänskliga själslifvet, så gälla de dock för den
såsom öfverflödiga produkter af en moralisk förbening,
hvilka måste alldeles försvinna inför spridandet af en
äfven blott elementär naturvetenskaplig bildning. Af
denna orsak känner den icke heller behof af att särskildt
bekämpa de religiösa åskådningarna, som ju dess hjälp
förutan äro vigda åt undergång. Det oaktadt vet dock
socialismen alltför väl, att till dess viktigaste
hjälpmedel hör undergräfvande eller försvagande af gudstron,
genom hvilken alla religioners präster, så länge det gifs
en historia, hafva varit de härskande klassernas
mäktigaste allierade, hvilka fasthållit massorna under de
härskandes ok genom den religiösa hypnosen, liksom man
tämjer djur med piskan.
För den skull beklaga klarsynta konservativa
personer, äfven om de sjelfva äro ateister, den religiösa
känslans aftagande hos den stora massan, ty detta
värdefulla bedöfningsmedel betrakta de, om de också icke
våga säga det, just från nyttans synpunkt sedt såsom
ett klassherraväldets verktyg.
Olyckligtvis eller, rättare sagdt, lyckligtvis kan man
icke återinföra den religiösa känslan genom någon
förordning af kungen eller presidenten. Den är i utdöende,
ej därför att Per eller Pål äro skuld därtill, eller någon
viss propaganda, utan emedan luften, som vi andas, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
