Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UTVECKLINGSLÄRAN OCH SOCIALISMEN - 10. Den sociala utvecklingen och den individuella friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen och den därpå grundade ekonomiska
maktställningen är friheten, som tillerkännes den icke
privilegierade, ett tomt sken, en platonisk leksak. Om arbetarne
i klart medvetande af sina klassintressen vilja betjäna
sig af friheten, så skulle innehafvarne af den
ekonomiska och därmed äfven af den politiska makten strax
förneka de stora liberala idéerna — principerna från
1789 — och undertrycka all offentlig frihet samt
invagga sig i den illusionen att med sådana medel hämma
världsutvecklingens gång mot sitt öde.
Detsamma gäller beträffande den förebråelse, som
ständigt och gång på gång framställts mot socialisterna,
att de af kosmopolitism vore utan fädernesland.
Äfven det är en villfarelse. De nationella
hjältebragder, hvarigenom Italien och Tyskland i förra
århundradet grundade sin enhet och sitt oberoende, betyda
för visso ett stort framsteg, och vi socialister äro, jag
upprepar det åter, dem tacksamma, som hafva skänkt
oss ett fritt fädernesland. Men därför får detta
fädernesland icke bilda ett hinder mot nödvändiga framsteg,
som obestridligt skola föra till en folkens förbrödring,
fjärran från hat mellan nationerna, något som endast
är en kvarlefva af barbari eller en fernissa att täcka
den kapitalistiska egennyttan, som för sin del har
mycket väl förstått att smida den gyllne internationalens
starka ring.
Liksom inbördeskrigen mellan Italiens städer
häj-dades under inflytande af den framväxande
nationalkänslan, skall det ock en gång komma till ett
öfver-vinnande af den ”patriotiska” rivalitäten och i dess ställe
skall träda en människosläktet omfattande känsla af
allmänt broderskap.
Har man blott i kunskapen om klasskampen
upptäckt en nyckel till tolkandet af historien, sji förstår
man lätt, huru de inbördes internationellt förenade,
härskande klasserna — och bankiren i London uppträder
med telegrafens hjälp samtidigt på börsmarknaden i
Newyork, St. Petersburg och Peking — finna sin
tillfredsställelse däri, att hålla hela världens eller åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
