Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Residenten Appelboom klagade i sina bref till
konungen öfver, att han så litet kunde uträtta till
Sveriges fromma, då han saknade pänningar, hvarmed de
deputerade ofta kunde värfvas. Med en penningesumma,
skrifver han, skulle man vid dessa »occurentier mycket
kunna så direkte som indirekte göra och utverka till
Kongl. Maj:t tjänst och alltså i tid præveniera och
förebygga, hvad denna staten så hos sig sjelft som hos
England och andra emot Kongl. Maj:t attentera och
företaga månde» <footnote>Apbms bref 26 juli 1655. Samma klagan i hans bref passim.</footnote>.
Under augusti månad kom den ena underrättelsen
efter den andra från konungen af Sverige så beskaffade,
att inga memorial, huru fint tillsvarfvade de än varit,
hade kunnat lugna Staterna. Konungen förhöjde tullen
i Riga samt befalde Karl Gustaf Wrangel, d. 8 augusti
att lägga sig med flottan utanför Danzig <footnote>Riksreg. Pufendorff anf. st. § 18 anger ingen dato. Vid denna
tid sept. 1655 föröfvade holländarne en våldsbragd emot Sverige,
i det de borttogo den sv. kolonien i Amerika. Detta hade dock
föga inflytande på händelserna i Europa. Se därom Sprinchorn:
Kolonien Nya Sveriges Historia, Historiskt Bibl. 1878.</footnote> för att
där upptaga tull. Det synes, som om Sveriges
konung misströstat om att vinna Staterna och därföre
beslutit att på lämpligaste sätt, dem till trots, öka sina
inkomster, ty han syntes hafva haft för afsigt att
upptaga en mindre tull för engelsmännen än för
holländarne <footnote>Se Riksreg. Den 11 oktober skref Appelboom: »Ers Majestät
hafver intet annat till att förvänta än all hostilitet och fiendskap
af Holland eller denne Staten allena, ty ingen annan nation eller
stat sätter sig så emot Sverige som denne». Se Handl. rör. Nederl.
Hist. 1654—66 Oxenstjernska Saml.</footnote>. Hela denna sista åtgärd visade sig till alla
delar misslyckad. Karl X Gustaf gjorde staden Danzig
till sin oblidkelige fiende, uppretade och förskräckte
Generalstaterna, och den ekonomiska fördel, som han hade
väntat sig, uteblef nästan alldeles. Danzigarne upphörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Feb 21 22:36:52 2026
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fesvene/0034.html