- Project Runeberg -  Gosskolan i St. Winifred /
35

(1896) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Mitt lifs historia är inte svär att skildra”, sade
Walter litet lugnare: ”grekisk grammatik,
straff-skrifning, kvarsittning, prygel — prygel, kvarsitt*
ning, grekisk grammatik. Jag är sjuk åt det, och
jag tänker inte längre underkasta mig det. Han
skall allt få betaldt för gammal ost, det kan ni
lita på.”

””Eecte si possis si non qnocunqne modi”,
citerade Somers, skolans primus, hvilken tagit Walter
till sin tjänsteande och i detsamma gick förbi samt
hörde det sista yttrandet. ”Hvad är det för
uppståndelse på er, smågossar?”

”Den gamla historien om Paton”, svarade Ken*
rick likgiltigt och smått föraktligt, ty han var
Somers protégé och tyckte det var harmligt, att denne
skulle få bevittna Walters utbrott, i all synnerhet
som Somers redan frågat honom ”hvarför han
säll-skapade så mycket med den där nykomne latmasken,
som alltid satt bland de lägsta i klassen?”

”Hvarför bråkar han?” frågade Somers vidare.

”Förmodligen därför att han fått extra arbete
igen.”

Det var någonting i tonen, som sårade Walter,
ty det föreföll som om Kenrick hade god lust att
vända honom ryggen inför sin store vän, skolans
primus.

”Åb, ingenting annat? Botemedlet är lätt funnet,
min käre vän; arbeta litet flitigare”, och Somers
af-lägsnade sig, gnolande på en visa.

”Jag undrar hvad han menar med flitigare?”
utbrast Walter knytande handen. ”När jag först
kom hit, steg jag tidigt upp om morgnarne och
läste tills jag blef alldeles yr i hufvudet. Jag kan
just undra om han någonsin ansträngt sig så
mycket.”

”Ja, men det tjänar i alla fall ingenting att fara
ut mot Paton”, anmärkte Kenrick. ”Om du inte kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ffwgoss/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free