- Project Runeberg -  Gosskolan i St. Winifred /
37

(1896) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Paton och med glädje hälsade hvarje tecken till, att
Walter ville öfvergå till dem.

Följande morgon steg han upp med en känsla
af trots och frihet från allt tvång.
Morgonlektionerna gingo naturligtvis ännu sämre än vanligt, och
straffet blef det samma som förr.

Då han gick tillbaka till sin plats slog han
af-siktligt den ena boken efter den andra hårdt i
bordet, och för hvarje bok han på detta sätt slungade
från sig, gaf herr Paton honom hundra rader att
skrifva, hvaråt han hånfullt skrattade, hvilket
inbringade honom ytterligare två hundra rader.
Medveten om att kamraterna roade åskådade detta lilla
utbrott af dåligt lynne och striden mellan de båda
viljorna, tog han upp ett pappersark, skref med stora
bokstäfver orden Två Hundra Eader Åt Herr Paton,
samt gick åtföljd af gossarnes fnitter och lade det
på herr Patons kateder.

Detta var det mest djärfva och oförskämda
tilltag, som någonsin förekommit under Patons
läraretid, och det blef nu hans tur att bli ond, men han
behärskade sig beundransvärdt och sade endast:

”Evson, du måtte inte veta hvad du gör i dag;
det är verkligen ytterst sällsynt, att en nykomling
vågar förgå sig på detta sätt, och jag tvekar ej att
påstå, att du är den djärfvaste och dumdristigaste
gosse jag någonsin haft att göra med. Du har två
timmars arrest och kommer sedan upp på mitt rum
för vidare bestraffning.”

”Tack så mycket”, svarade Walter med
oförskämd sangfroid, och kamraterna fnittrade åter, när
han med näsan i vädret återvände till sin plats, men
Paton, som såg, att gossen i denna stund var nästan
otillräknelig, låtsade ej om denna nya
förolämpning.

Därpå tog Walter ett nytt stort pappersark och
skref med många slängar och plumpar:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ffwgoss/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free