Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vana, då de råkat i tvist med hvarandra. Ingen af
dem ville vara den förste att bryta isen, och Walter
gick därför i sin största svårighet miste om sin bäste
väns råd och hjälp.
ÅTTONDE KAPITLEF.
Det uppbrända manuskriptet.
Man kan förstå att Walter under morgonbönen
och när han gick till de första lektionerna skulle
plågas af ovisshetens alla olidliga kval, och denna
ovisshet förlängdes så mycket, att han endast med
största svårighet kunde tvinga sig att sitta stilla.
Herr Paton märkte ej strax, att låset i hans pulpet
var sönder. Han lade därför lugnt från sig böckerna
och började morgonlektionen som vanligt.
Det blef slutligen Tracvs tur att bli förhörd.
Han reste sig upp med sin vanliga själfbelåtna min,
såg beundrande ner på sina fina, lackerade skor och
for med sina hvita fingrar genom håret. Herr Paton
betraktade honom med ett visst förakt, som om han
tyckte det var skada att en gosse kunde bli så
narraktig. Henderson hade gifvit Tracy öknamnet ”den
lilla rosenknoppen.”
”Det är femte gången du får bakläxa denna
vecka, Tracy”, sade herr Paton, ”du vet hvilket
straff du har att vänta”, och han tog upp nyckeln
ur fickan för att öppna pulpetlocket.
”Nu kommer det”, tänkte hela klassen med
stor oro.
Nyckeln gick hvarken fram eller tillbaka i det
sönderbrutna låtet. Herr Paton märkte strax att
något var på tok; han försökte lyfta upp locket, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
