Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADERTONDE KAPITLET.
“Fallen på sin post.“
”Impositique rogis juvenes ante
ora parentum. —”
Georg 1. 477.
De dagar som nu följde under regelbundet
skolarbete förflöto hastigt och angenämt; hastigt, ty de
länge efterlängtade julferierna stodo för dörren och
angenämt, ty gossarnes hela intresse koncentrerade
sig på den stundande examen. Walter, som
återvunnit kamraternas aktning och beundran njöt
isynnerhet af denna tid och arbetade ifrigt på att hålla
sig kvar på sin plats som primus i klassen. Då han
icke deltog i promenaderna eller lekarne ute i det
fria, fann man honom nästan alltid i herr Percivals
rum, där han läste tillsammans med Henderson, som
för länge sedan öfverskridit gränslinien mellan de
lata och flitiga gossarne.
En morgon kom Henderson in och småskrattade
för sig själf.
”Ser man bara på, Power håller bestämdt på
och apar efter dig, Walter. Han börjar ju riktigt
tillhöra de sällskapliga domherrarne.”
”Sällskapliga domherrarne? Hvad i all världen
menar du?”
”Åh, vet du inte att jag håller på att skrifva
ett drama som jag kallar ”Sällskapliga Domherrar”
och hvari du och Ken och jag uppträda? Jag tänkte
inte först ta Power med, han var inte riktigt af vår
ull, men nu skall jag göra det, och han får ta hand
om prologen.”
”Men hvarför tycker du, att han nu är mer
sällskaplig? ”
”Jo därför, att han tillåter en af — det var så
rätt, jag får inte använda öknamn — därför att han
gett Eden tillåtelse att använda hans rum.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
