Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harry, när skall du lära dig att vara nöjd med hvad
Gud sänder? Tro mig, vännen min, vi kunna vara
lika lyckliga i vår fattigdom, som om vi vore rika,
endast vi ville inse att äfven den för välsignelse
med sig.”
Gossen svängde sig otåligt om på klacken och
sprang upp till sin vän, medan hans mor med en
tyst suck satte sig ned till sitt arbete.
TJUGUANDRA KAPITLET.
Misstankar.
Walter kunde ej undgå att höra en del af detta
samtal, och det förundrade och smärtade honom att
Kenrick, som han trodde vara en så präktig gosse,
skulle visa sin sämsta sida i hemmet och tala så
ovänligt till den som han var skyldig den djupaste
tillgifvenhet och vördnad. Allt hvad han själf kunde
göra var att visa fru Kenrick så mycken
uppmärksamhet som möjligt. Då han så försiktigt och
grann-laga han kunde, häntydde till Kenrick att dennes
sätt mot modern ej var tillräckligt vänligt, rodnade
gossen och såg förargad ut, men svarade blott:
”Det är lätt för dig att prata, du som inte bor
i Fuzby.”
”Ja, men jag har haft mycket nöje af mitt besök
här, käre Ken ; du kan inte tro hur mycket jag håller
af din mor.”
”Tack för det Walter. Men hvad skulle du
säga om att ständigt bo på ett sådant här ställe?”
”Jag skulle göra mitt bästa för att vara
lycklig.”
”Lychlig?” upprepade Kenrick, och i det han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
