Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det funnits monitorer i St. Winifred, och det är
mycket bättre för skolan att de fortfarande finnas kvar.
Jag antar, att ni ogärna vilja vara öfverlämnade i
sådana där lymlars våld”, talade han, pekande efter
Jones, ”och jag förstår inte, hvarför vi skola vara
illa sedda bland er. Ni vet mer än väl, att ingen
af oss missbrukat sin myndighet eller visat er annat
än vänlighet, men jag förstår att ni uppeggas af
dem, som borde veta bättre. Inbilla er ej, att de
skola skrämma oss från att göra hvad vi ansett vara
rätt, eller att ni kunrra hindra oss, då vi handla för
skolans bästa.”
Hans enkla ord hälsades af hurrarop, ty de voro
alla stolta öfver sin första monitör, och ehuru Har-
pour och hans vänner låtsade göra narr af Power,
var denne numera allmänt omtyckt, och den fasta
hållning han förstod att bevara, ökade den aktning
och beundran, de redan förut kännt för honom.
”Och ni, smågossar, kunna vara lugna för att
det inte blir något vidare bråk om det här”, sade
Walter till dessa. ”Vi veta mycket väl, att ni varit
andras verktyg, och det var därför ni endast utvalde
de där tre slynglarne. Jag är viss om, att ni ej
skola göra om detta; i annat fall kunna ni vara
säkra på att ni inte slippa så lätt undan.”
”Kom hit, Wilton”, sade Henderson, då skaran
stod i begrepp att skingra sig. ”Du har varit
mycket flitigt sysselsatt, har jag sett. Håhå, sex
präktiga, hårda snöbollar i fickorna! Var nu snäll och
samla upp alla snöbollar, som ligga kringströdda här
och kasta dem i dammen. Låt mig inte se en enda
kvar, när jag kommer tillbaka. Belial junior får väl
afstå från sin frukost i dag”, fortsatte han vänd till
Whalley. ”Jag undrar, om vi någonsin kunna göra
folk af den lille bytingen?”
Wilton fullgjorde knotande sitt uppdrag och hade
just slutat, då gossarne kommo ut från frukosten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
